Att kvalificera sig till mentor – perspektiv på kompetensbehov och utbildning av mentorer för nya lärare

• Under senare år har allt mer fokus och resurser riktats mot lärares kompetensutveckling. Ett område för satsningar har bl.a. varit mentorskap. Mycket har skrivits om mentorskap generellt och om nya lärare och deras behov speciellt, men vad vet vi om mentorers kompetensutveckling och lärande? Vilka kompetenser behövs och hur påverkar det utbildning av veiledere/mentorer? I denna artikel sätter vi fokus på kvalificering av mentorer för nya lärare och på den kompetens de kan behöva för att på ett medvetet och framgångsrikt sätt vara mentor för nya lärare. Vi kommer att diskuter vilka kompetenser mentorer kan behöva och hur det i sin tur kan påverka utbildning av veileder/mentorer – såväl till innehåll som till form. Vi kommer inte att gå närmare in på frågan i vilken mån mentorskap är positivt eller inte för nya lärare, eftersom vår bedömning är att det finns mycket forskning som på ett övertygande sätt visar på dess positiva effekter (se t.ex. Bjerkholt, 2012; Dahl et al., 2006; Ingersoll & Strong, 2011; Waterman & He, 2011), även om vissa frågetecken kan resas kring dess räckvidd, exempelvis för skolutveckling (Dahl et al., 2006). Vi tar utgångspunkt i den internationella forskningen på området men ger också konkreta exempel från ett nordiskt perspektiv, i synnerhet från Sverige och Finland. Vi inleder med en bakgrundsteckning kring vad tidigare forskning på området lyfter fram om mentorers professionella utveckling och lärande till att bli mentor.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

Finland

mentor

mendor education

mentor training

NQT

Norway

teacher

teacher induction

Sweden

Introduktionsår

Finland

lärare

Mentor

mentorsutbildning

Norge

Sverige

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)