SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:hig-43942"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:hig-43942" > Return and (Re)Inte...

Return and (Re)Integration of Children in Migrant Families

Aslan, Pinar, Fil. Dr. 1986- (författare)
Högskolan i Gävle,Socialt arbete
 (creator_code:org_t)
ISBN 9789189701601
Stockholm, 2024
Engelska 119 s.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • The overall aim of this literature review is to summarise and synthesiseresearch on the return and (re)integration of children in migrant families,focusing on their education, integration and health, as well as the opportunitiesand obstacles for a successful return and (re)integration process. The ultimategoal of the review is to contribute with knowledge to the creation of moretools for public officials involved in this process, thereby providing children inmigrant families with better opportunities to prepare and mobilise resourcesprior to return. This could also facilitate their long-term adjustment in thecountry of return.Maintaining regular migration and increasing the return of migrants who aredenied residence in the host country is a high priority for many Europeancountries, including Sweden. However, it is also crucial that the asylum andreturn process is permeated by a child rights approach, which manyauthorities in Sweden have recognised and worked towards. In this respect,children in migrant families are considered to be a particularly vulnerablegroup. Research shows that they often feel uninformed and their level ofparticipation in the return process is described as low. This can lead tofeelings of shock and uprootedness upon return, which can affect children'spsychosocial health.Research also highlights the challenges of integrating children from migrantfamilies into new education systems upon return. Difficulties in speaking andwriting their mother tongue, a new and unfamiliar educational context, lack ofcompetence of school staff, as well as administrative and economic barrierscan all contribute to limiting children's educational opportunities. In addition,children in families returning to their country of origin are often subject tobullying and social exclusion due to their status as returnees, lack of socio-cultural knowledge or language difficulties. In this context, social networkscan be important resources and peer relatives can act as guides andfacilitators of integration.The review identified several knowledge gaps. For example, there is a lack ofstudies using longitudinal data to show how children's situations develop overtime. The few studies that do exist suggest that some initial problems, such asa lack of socio-cultural belonging and social integration, tend to disappear ordiminish over time. However, it is not possible to deduce how other factors,such as living conditions and access to resources, might affect their9adjustment over time. There is also a lack of studies that examine the impactof other background factors relevant to children, such as age, gender andsocio-economic background. The few studies that do examine these factorssuggest that some groups, such as girls and adolescents, may be morevulnerable than others.Based on the findings of this review, a number of recommendations are made. One suggestion is that there should be a clearer and more developed divisionof responsibilities between the public agencies involved in the return process.It should also be considered whether a single agency could be given a moreholistic role for children in migrant families during this process. In addition,there is a need for more qualitative guidelines and methods for public officialswho are involved in the return process of migrant families or who regularlymeet with children in migrant families prior to return. Information andparticipatory work on children in migrant families during the return processneeds to be developed in a more child-friendly and individualised way, as achild's situation may differ depending on factors such as length of stay in thehost country, gender, age and socio-economic background.
  • Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj. En sådan beredskap kan öka barn och familjers möjligheter att förbereda sig och mobilisera sina resurser inför ett återvändande, och ge barnen bättre förutsättningar till anpassning efter återvändandet.Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en viktig fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket svenska myndigheter som är involverade i denna process har uppmärksammat och arbetat med under en längre tid. I detta avseende har barn i familj, det vill säga barn som ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med sina vårdnadshavare, identifierats som en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att barn i familj ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även på stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Översikten visar att språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap av både jämnåriga och vuxna på grund av sin status som återvändare, en brist på sociokulturell kunskap eller bristande språkkunskaper. Sociala nätverk kan i detta avseende fungera som ett skydd, till exempel i form av jämnåriga släktingar i återvändarlandet som kan vägleda och släppa in de återvändande barnen i den sociala gemenskapen. Kunskapsöversikten har identifierat ett antal kunskapsluckor. Det råder till exempel en stor brist på forskning som följer barnen, och som undersöker hur barnens situation utvecklar sig över tid. Den begränsade forskning som finns på detta område indikerar att några av de problem som observeras initialt vad gäller bristen på sociokulturell tillhörighet och social integration kan försvinna eller mildras över tid. Det går emellertid inte att dra några slutsatser om hur en utveckling över tid påverkas av andra faktorer, såsom levnadsförhållanden och tillgången till resurser. Det finns också otillräcklig kunskap om hur olika bakgrundsfaktorer, såsom kön, ålder och socioekonomisk bakgrund inverkar på barnens (åter)integration efter ett återvändande. De fåtal studier som finns i området pekar på att vissa grupper kan vara särskilt utsatta innan och efter ett återvändande, till exempel flickor samt barn i yngre och övre tonåren. Med utgångspunkt i de resultat som presenteras ges en rad rekommendationer. Ett exempel på förslag är att det föreligger ett behov av att utveckla och förtydliga roll- och ansvarsfördelningen för olika myndighetsaktörer i asyl- och återvändarprocessen för barn i familj, och att det bör övervägas huruvida en myndighet kan ges ett helhetsansvar för denna grupp. Ett annat förslag är att kvalitativa riktlinjer samt metod- och arbetsstöd för myndighetspersonal som kommer i kontakt med barn i familj under återvändandeprocessen utformas. Information och delaktighetsarbetet med barn i familj behöver också utvecklas, samt vara barnanpassat och individualiseras, eftersom barns situation kan se olika ut beroende på faktorer som vistelsetid i mottagarlandet, kön, ålder, socioekonomisk bakgrund samt familjens nätverk och resurser efter återvändandet

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Internationell migration och etniska relationer (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- International Migration and Ethnic Relations (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialpsykologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Psychology (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Asylum; migration; integration; asylumseeking children; return; reintegration; repatriation
Asyl; migration; integration; asylsökande barn; återvändande; återvandring; återintegration

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Aslan, Pinar, Fi ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Sociologi
och Socialt arbete
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Annan samhällsve ...
och Internationell m ...
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Sociologi
och Socialpsykologi
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Sociologi
och Sociologi
Av lärosätet
Högskolan i Gävle

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy