Exponeringsfaktorer vid riskbedömning : Inventering av dataunderlag

• Exponering definieras som kontakten mellan ett kemiskt, fysikaliskt eller biologiskt agens och den yttre avgränsningen för en organism. Människors exponering för kemiska ämnen i miljön styrs inte bara av förekomsten av en förorening, utan även av beteende, fysiologiska egenskaper och olika yttre faktorer. De mätbara variabler som används i exponeringsmodeller för att beskriva detta benämns exponeringsfaktorer. Den mest omfattande sammanställningen av data för olika exponeringsfaktorer härrör från USA, men det finns även ett par europeiska sammanställningar. Beteenden, fysiologiska egenskaper och yttre miljöfaktorer skiljer dock mellan olika länder. Det finns därför skäl att sammanställa sådana data även för svenskt vidkommande. En sammanställning kan även bidra till en viss standardisering av riskbedömningar. I föreliggande rapport redovisas exponeringsfaktorer för olika områden och i stora stycken överensstämmer urvalet med de tidigare nämnda internationella sammanställningarna. Redovisningen och dess omfattning påverkas även i hög grad av tillgången på data. Det innebär exempelvis att variabilitet (naturlig variation) och osäkerhet inte kan anges för alla faktorer. Dessa databrister är särskilt påtagliga vad gäller konsumtion av dricksvatten och hemodlade vegetabilier samt tidsanvändning. Dataunderlaget är däremot gott för fysiologiska parametrar som kroppsvikt och hudyta liksom den allmänna konsumtionen av livsmedel. För dessa exponeringsfaktorer redovisas statistiska parametrar som medelvärde, standardavvikelse, skevhet och kurtosis. Dessutom anges osäkerhetsintervall för dessa parametrar. Percentiler utgör ett användbart alternativ för presentera variabilitet (naturlig variation) och även sådana redovisas tillsammans med tillhörande osäkerhetsintervall. Ytterligare exponeringsfaktorer som behandlas i rapporten är åldersfördelning och flyttningsfrekvens, boende och byggnader, kontakt med mark och damm och markegenskaper. Förutom tabellerade värden återfinns även referenser till de primära datakällorna så att det är möjligt att själv gå vidare och fördjupa sig i underlaget. I rapporten jämförs även insamlade data med remissversionen av den svenska beräkningsmodellen för riktvärden för mark. Jämförelsen med denna modell visar att valda värden för exponeringsfaktorerna ibland motsvarar en bästa skattning (medelvärde/median), ofta en konservativ skattning och ibland en mycket konservativ skattning. Det går inte att utifrån dessa jämförelser dra några säkra slutsatser om dess inverkan på den slutliga riskbedömningen och beslut avseende åtgärder. Det är rapportförfattarnas förhoppning att föreliggande sammanställning ska underlätta och påskynda en övergång till riskbedömningsmetoder där variabilitet och osäkerhet kan uppskattas och redovisas kvantitativt.

• Exposure is defined as the contact between a chemical, physical or biological agent and the outer boundary of an organism. Human exposure to chemicals in the environment is controlled not only by the occurrence of the pollutant, but also by behavior, physiological characteristics and different external factors. The quantifiable statistics used to describe this information are called The U.S. of such data, but similar attempts have also been made in Europe. However, human behavior, physiological characteristics and environmental factors differ between countries. It is therefore of value to also compile country-specific data for Sweden. A compilation could contribute towards the standardization of risk assessments. The exposure factors presented here cover the above mentioned areas and a substantial portion of them are similar to those covered by the international compilations. The selection and presentation is, however, to a large extent determined by the availability of data. In practice this means that for some factors we lack data on variability (natural variation) and uncertainty. These limitations in the available data are particularly pronounced with regard to the consumption of tap water and homegrown vegetables, and time-use patterns.  However, there is a substantial amount of data available for physiological characteristics like body weight and skin surface area as well as for the general food consumption. These exposure factors have been characterized by statistical parameters like the mean, standard deviation, kurtosis, and skewness. Estimated uncertainty intervals are also given for these parameters. Percentiles are useful alternatives to present variability and these estimates are also presented together with the accompanying uncertainty intervals. Other exposure factors that are included in this report are; the age distribution of the population, moving patterns, residential building characteristics, contact with soil and dust, and soil properties. Apart from the tabulated values, references are also given to the primary data sources to facilitate for anyone interested to make more in-depth evaluations. The data collected is compared to the parameter settings suggested in the draft version of the Swedish exposure model for estimating guideline values. This comparison shows that the values selected sometimes correspond to a central or best estimate, often a conservative estimate, and sometimes a very conservative estimate. It is not possible from this comparison to draw firm conclusions regarding the impact on the final risk assessment or risk management decisions. The authors hope that this compilation of data on exposure factors will facilitate and accelerate the transition to risk assessment methods that permit evaluation and quantitative estimates of variability and uncertainty.

Subject headings

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Keyword

Environmental chemistry

Miljökemi

Miljövetenskap

Environmental Science

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)