Kan någon annan tala om hur jag mår? : En studie med patienter, familjemedlemmar och personal om skattning och hantering av sjukdomsrelaterade symtom vid avancerad cancer.

• Människor som har en avancerad cancer drabbas ofta av multipla både fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom. När de sjuka inte längre orkar eller kan förmedla sina symtom är de beroende av andra personers förmåga att tolka dem istället. Samstämmigheten mellan hur patienter upplevelser sina symtom och hur familjemedlemmar och vårdpersonal uppfattar att patienterna mår är avgörande för att patienterna ska kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt. Flera studier visar att det finns skillnader mellan hur patienter uppfattar sina symtom med hur andra uppfattar att patienten upplever dem. Tidigare studier visar en tendens till att familjemedlemmar överskattar patientens symtom medan vårdpersonal underskattar, men det finna även studier med motsägande resultat. Syftet med denna studie är att beskriva skattningar av cancerrelaterade symtom och hantering av sin situation hos patienter med avancerad cancer. Studien syftar vidare till att belysa patienters, familjemedlemmars och primäransvarig personals (läkare och/eller sjuksköterska) skattningar av patienters symtom. Det var sju patienter, sju familjemedlemmar och tolv personal (sjuksköterskor/ läkare) som deltog i studien. Totalt genomfördes 45 intervjuer varav 15 intervjuer med respektive patienter, familjemedlemmar och personal, och totalt genomfördes 75 skattningar med the Edmonton Symptoms Assessment Scale (ESAS), 25 med respektive patienter, familjemedlemmar och personal. Första analysen av intervjuerna mynnade ut i en kärnberättelse om hur det kan se ut över tid för en patient, familjemedlem och primäransvarig personal, dvs. en triad. Därefter delades texterna in i kategorier utifrån skattnings-skalans symtom. Tre huvudkategorier, fysisk domän och psykisk, existentiell domän, hantering av sin sjukdom och 13 subkategorier bildades. En korrelationsanalys med Pearsons korrelations koefficient och en signifikansnivå på p<0.05 användes för att hantera data från ESAS. Resultatet visade att det råder en bättre samstämmighet inom den fysiska domänen än inom den psykisk existentiella domänen. Mellan patienterna och familjemedlemmarna ses svaga korrelationer i skattningar av andfåddhet, oro/ångest och välbefinnande, och mellan patienterna och personalen råder lägst samstämmighet för smärta och oro/ångest. Både familjemedlemmarna och personalen tenderar att överskatta patientens symtom. För att hantera situationen var familjemedlemmarna det största stödet, men även vårdpersonal och tron på Gud angavs som stöd i sjukdomssituationen. Jämförs skattningar mellan patienter och familjemedlemmar och mellan patienter och personal, kan det konstateras att samstämmigheten trots allt var ganska god. Detta ger stöd för att främst familjemedlemmar, men även vårdpersonal kan vara ett gott alternativ för att agera som patientens proxy.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Omvårdnad (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Nursing (hsv//eng)

Nyckelord

Cancer

Symtom

Symtomskattning

Proxy

Hantering

ESAS skattningsskala

Intervjuer

Patient

Familjemedlem

Vårdpersonal

Nursing

Omvårdnad

Omvårdnad

Nursing

Hälso- och beteendevetenskap

Health and Behavioural Sciences

Caring sciences

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)