Self-rated child maltreatment, behavioural problems, and contacts with welfare and police authorities–longitudinal community data [Barns självrapporterade övergrepp, försummelse och beteendeproblem samt kontakter med anmälningsskyldiga verksamheter – baserat på en longitudinell befolkningsstudie]

• This study examines how children report abuse, neglect and behavioural problems and what authorities they claim to have had contact with that are legally mandated to report to the Child Welfare Services, e.g. health services and police. It draws data from a longitudinal research programme, LoRDIA, in which four data collections followed adolescents’ development from 12 to 15 years (n = 1884). A total of 61 indicators of self-reported child abuse, neglect and behavioural problems were constructed to identify children with severe exposure so that each indicator would have prompted referral. The main finding is that 445 (25.3%) of the study population reported severe exposure of this magnitude. Among these self-reported severely exposed children (SSE), boys reported higher rates of child neglect and of overall behavioural problems, specifically criminal and other socially destructive behaviour. Poverty and living in single-parent households significantly increase the risk of abuse, neglect, and behavioural problems. Increased risk of neglect and criminal behaviour were found for children studying Swedish as second language. The SSE children more than other children report contact with all authorities with mandatory reporting. Odds ratios of contact were higher in the case of behavioural problems compared to the odds ratios for abuse and neglect.

• Denna studie undersöker hur barn rapporterar övergrepp, försummelse och beteendeproblem samt vilka verksamheter de uppger att de har haft kontakt med, vilka enligt lag är skyldiga att anmäla sin oro till den sociala barnavården, t.ex. hälso- och sjukvård samt polis. Studien är baserad på ett longitudinellt forskningsprogram, LoRDIA, som genom fyra datainsamlingar följde ungdomars utveckling från 12 till 15 års ålder (n = 1884). Totalt 61 indikatorer för barns självrapporterade övergrepp, försummelse samt utsatthet genom beteendeproblem konstruerades för att identifiera barn med allvarlig utsatthet i den grad att varje indikator skulle ha lett till en orosanmälan. Det huvudsakliga fyndet är att 445 (25,3%) av studiepopulationen rapporterade allvarlig utsatthet i denna grad. Bland dessa barn med självrapporterad allvarlig utsatthet (SSE) rapporterade fler pojkar än flickor försummelse och beteendeproblem, särskilt kriminellt och annat socialt nedbrytande beteende. Att leva i fattigdom och att bo med en ensamstående förälder ökar avsevärt risken för övergrepp, försummelse och beteendeproblem. Ökad risk för försummelse och kriminellt beteende konstaterades också för barn som studerar svenska som andra språk. Dessa allvarligt utsatta barn uppger, mer än andra barn, kontakt med anmälningsskyldiga myndigheter. Mest kontakt har de barn som uppger allvarlig utsatthet genom beteendeproblem jämfört med dem som uppger allvarlig utsatthet genom övergrepp och försummelse.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

Nyckelord

behavioural problems

Child maltreatment

detection

self-rated

severely exposed

Bristande omsorg; beteendeproblem; självskattning; allvarligt utsatta; upptäckt

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)