Arbetsmiljön vid central kompostering/rötning av hushållsavfall

• Mycket talar för att biologisk avfallsbehandling som kompostering/rötning blir allt viktigare. Denna studie omfattar en kartläggning av arbetsmiljön vid äldre och nya komposterings- och rötnings-anläggningar. Förekomst av damm, mikroorganismer (både levande och döda bakterier samt mögelsvampar) endotoxiner samt olika gaser (ammoniak, svavelväte, dimetylsulfid, ättiksyra, myrsyra och koldioxid) undersöktes vid central kompostering/rötning av hushållsavfall. Säkerhetskrav, buller och luktproblem i samband med kompostering/rötning har också studeras i denna undersökning. Generellt varierade förekomsten av luftföroreningarna beroende på processteknik, avfallssammansättning och anläggningsutformning. Kompostering av osorterat hushållsavfall ger upphov till damm vid såväl tippning som i hela komposteringsprocessen. Rötning av källsorterat avfall, som består av en våt komposterbar fraktion, ger däremot betydligt lägre dammrisk. Generellt föreligger det skillnader mellan halterna mikroorganismer vid varje processdel för respektive anläggning. Oftast var halterna av bakterier och mögelsvamp högre och ibland mycket högre än de uppmätta utomhushalterna vid resp. anläggning. Bakteriehalten var oftast högre än mögelsvamphalten. Rötning av källsorterat hushållsavfall (organiskt avfall rikt i kolhydrat, protein, fett) innebär risk för emission av ett flertal gaser till arbetsmiljön. I vår undersökning har vi hittat ammoniak, ättiksyra, myrsyra och koldioxid i varierande halter i olika lokaler vid en komposterings- och rötningsanläggning. De starkt luktande ämnen med låg lukttröskel, som bildas vid rötning, skapar också luktproblem i arbetsmiljön. Det luktar i hela biogasanläggningen, redan från tippfickan eftersom rötningen av avfall redan har startat innan det levererats till anläggningen. Sönderdelning och malning av avfall samt motorer till olika apparater bidrar till höga bullernivåer vid samtliga undersökta anläggningar. Generellt saknades ljudabsorbenter och avskärmningar i lokalerna. De bullernivåerna som uppmätts intill trummorna och siktarna vid komposteringsanläggningar ligger nära eller överskrider heldagsvärdet för buller (85 dB A). Klimatförhållanden i de undersökta anläggningarna varierade. Varmast var i lokalen med biogastanken (32ºC resp 30% relativ fuktighet) och i lokalen med komposteringsboxar (26ºC resp 74% relativ fuktighet). I rapporten ges också förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärder

• Mycket talar för att biologisk avfallsbehandling som kompostering/rötning blir allt viktigare. Denna studie omfattar en kartläggning av arbetsmiljön vid äldre och nya komposterings- och rötnings-anläggningar. Förekomst av damm, mikroorganismer (både levande och döda bakterier samt mögelsvampar) endotoxiner samt olika gaser (ammoniak, svavelväte, dimetylsulfid, ättiksyra, myrsyra och koldioxid) undersöktes vid central kompostering/rötning av hushållsavfall. Säkerhetskrav, buller och luktproblem i samband med kompostering/rötning har också studeras i denna undersökning. Generellt varierade förekomsten av luftföroreningarna beroende på processteknik, avfallssammansättning och anläggningsutformning. Kompostering av osorterat hushållsavfall ger upphov till damm vid såväl tippning som i hela komposteringsprocessen. Rötning av källsorterat avfall, som består av en våt komposterbar fraktion, ger däremot betydligt lägre dammrisk. Generellt föreligger det skillnader mellan halterna mikroorganismer vid varje processdel för respektive anläggning. Oftast var halterna av bakterier och mögelsvamp högre och ibland mycket högre än de uppmätta utomhushalterna vid resp. anläggning. Bakteriehalten var oftast högre än mögelsvamphalten. Rötning av källsorterat hushållsavfall (organiskt avfall rikt i kolhydrat, protein, fett) innebär risk för emission av ett flertal gaser till arbetsmiljön. I vår undersökning har vi hittat ammoniak, ättiksyra, myrsyra och koldioxid i varierande halter i olika lokaler vid en komposterings- och rötningsanläggning. De starkt luktande ämnen med låg lukttröskel, som bildas vid rötning, skapar också luktproblem i arbetsmiljön. Det luktar i hela biogasanläggningen, redan från tippfickan eftersom rötningen av avfall redan har startat innan det levererats till anläggningen. Sönderdelning och malning av avfall samt motorer till olika apparater bidrar till höga bullernivåer vid samtliga undersökta anläggningar. Generellt saknades ljudabsorbenter och avskärmningar i lokalerna. De bullernivåerna som uppmätts intill trummorna och siktarna vid komposteringsanläggningar ligger nära eller överskrider heldagsvärdet för buller (85 dB A). Klimatförhållanden i de undersökta anläggningarna varierade. Varmast var i lokalen med biogastanken (32ºC resp 30% relativ fuktighet) och i lokalen med komposteringsboxar (26ºC resp 74% relativ fuktighet). I rapporten ges också förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärder

Nyckelord

arbetsmiljö

luftföroreningar

avfall

provtagning

kemikalier

utsläpp

kompostering

luktproblem

hälsorisker

biogasframställning

analyser

bakterier

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)