SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:ivl-1734"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:ivl-1734" > Luftföroreningar i ...

Luftföroreningar i södra Sverige. Nedfall och effekter oktober 1992-september 1993

Hallgren Larsson, Eva (författare)
Westling, Olle (författare)
IVL Svenska Miljöinstitutet, 1994
Svenska.
Serie: B-rapport ; B1150
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1992 till september 1993 i nio län i södra Sverige har utförts av IVL, på uppdrag av Luftvårdsförbund och Länsstyrelser. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på 70 lokaler med öppet fält och skogsytor (krondropp) och startade i flertalet län i mitten eller slutet av 1980-talet. Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Mätningarna har visat att nederbördens pH-värde i genomsnitt var mellan 4,4 och 7 kg per hektar. Motsvarande värde för nedfallet till marken i granskog var 10 till 15 kg per hektar. Dessa värden ligger över den kritiska belastningsgränsen på 3 kg svavel per hektar och år. Nedfallet av svavel har minskat sedan mätningarna startade. För kvävedepositionen på öppet fält varierade nedfallet i de olika länen mellan 5 och 12 kg per hektar, vilket är på eller över den kritiska belastningsgränsen, 5 kg kväve per hektar och år i Götaland. På grund av upptag av kväve i trädkronorna är det totala kvävenedfallet svårt att mäta. Detta leder också till stora skillnader i krondroppsdeposition mellan lågbelastade och högbelastade områden. I Kalmar läns granyta deponerades 2 kg kväve per hektar, medan motsvarande värde för Hallands 4 granytor var 17 kg per hektar. Kvävenedfallets omfattning har inte visat vare sig någon klar ökning eller minskning med tiden. Låga pH-värden, mellan 4 och 5, har noterats i markvatten från i stort sett samtliga lokaler. På flera av dessa har markvattnet även blivit surare under mätningarnas gång. Läckage av kväve från skogsmarken har framförallt indikerats på ett antal kustnära lokaler i Skåne, Halland och Blekinge. En riskabel kombination av höga halter av aluminium och låga halter av baskatjoner har främst noterats i områdets västra delar. Linjär regressionsanalys har visat att försurningsprocessen fortskrider, trots minskad försurningsbelastning.
  • Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1992 till september 1993 i nio län i södra Sverige har utförts av IVL, på uppdrag av Luftvårdsförbund och Länsstyrelser. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på 70 lokaler med öppet fält och skogsytor (krondropp) och startade i flertalet län i mitten eller slutet av 1980-talet. Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Mätningarna har visat att nederbördens pH-värde i genomsnitt var mellan 4,4 och 7 kg per hektar. Motsvarande värde för nedfallet till marken i granskog var 10 till 15 kg per hektar. Dessa värden ligger över den kritiska belastningsgränsen på 3 kg svavel per hektar och år. Nedfallet av svavel har minskat sedan mätningarna startade. För kvävedepositionen på öppet fält varierade nedfallet i de olika länen mellan 5 och 12 kg per hektar, vilket är på eller över den kritiska belastningsgränsen, 5 kg kväve per hektar och år i Götaland. På grund av upptag av kväve i trädkronorna är det totala kvävenedfallet svårt att mäta. Detta leder också till stora skillnader i krondroppsdeposition mellan lågbelastade och högbelastade områden. I Kalmar läns granyta deponerades 2 kg kväve per hektar, medan motsvarande värde för Hallands 4 granytor var 17 kg per hektar. Kvävenedfallets omfattning har inte visat vare sig någon klar ökning eller minskning med tiden. Låga pH-värden, mellan 4 och 5, har noterats i markvatten från i stort sett samtliga lokaler. På flera av dessa har markvattnet även blivit surare under mätningarnas gång. Läckage av kväve från skogsmarken har framförallt indikerats på ett antal kustnära lokaler i Skåne, Halland och Blekinge. En riskabel kombination av höga halter av aluminium och låga halter av baskatjoner har främst noterats i områdets västra delar. Linjär regressionsanalys har visat att försurningsprocessen fortskrider, trots minskad försurningsbelastning.

Nyckelord

luftföroreningar
krondropp
nedfall
deposition
svavel
S
kväve
N
skogsytor
markvatten
Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Hallgren Larsson ...
Westling, Olle
Delar i serien
Av lärosätet
IVL Svenska Miljöinstitutet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy