Belastningar i städyrket - vilka är de och hur kan belastningen minskas?

• I storleksordningen 60 % av alla städare har ont varje vecka. Ytterligare i storleksordningen 20-25 % har ont ibland. Intervjuer med städare (se Bilaga 5) samt tidigare med arbetsskadade städare visar att besvären är vanliga och ofta uppkommer gradvis. Besvären märks mest efter arbetet, varför sambandet med arbetet inte alltid är tydligt. Om inget görs, kan besvären förvärras och leda till en mer bestående skada och/eller sjukfrånvaro. Rapporten beskriver belastningar vid olika arbetsmoment som förekommer vid städning samt vid städning av några vanliga lokaltyper som kontor, sjukhus och vårdcentraler, skolor och daghem, samt åtgärder som minskar belastningen. De åtgärder som krävs för att minska belastningen är: - Mer varierade arbetsuppgifter - Moderna städmetoder. Svabbning och våtmoppning är direkt olämpliga och bör användas endast i undantagsfall. - Bra städredskap, anpassade till arbetsuppgiften. - En organisation som inte överbelastar städare och som fördelar tunga arbetsuppgifter på flera. - Att städare har utbildning i och tillämpar god arbetsteknik. - Att lokalernas inredning är städvänlig. - Att lokalernas utformning är städvänlig - Att städare och deras arbetsledare och chefer uppmärksammar när någon börjar få ont och vidtar tidiga åtgärder för att minska belastningen Rapportens slutsats är att många aktörer behöver samverka för att minska städarnas belastning, bl a företag som upphandlar städtjänster, städarbetsgivare, städare, brukare av lokaler (som städas av städare), inredare och arkitekter.

• I storleksordningen 60 % av alla städare har ont varje vecka. Ytterligare i storleksordningen 20-25 % har ont ibland. Intervjuer med städare (se Bilaga 5) samt tidigare med arbetsskadade städare visar att besvären är vanliga och ofta uppkommer gradvis. Besvären märks mest efter arbetet, varför sambandet med arbetet inte alltid är tydligt. Om inget görs, kan besvären förvärras och leda till en mer bestående skada och/eller sjukfrånvaro. Rapporten beskriver belastningar vid olika arbetsmoment som förekommer vid städning samt vid städning av några vanliga lokaltyper som kontor, sjukhus och vårdcentraler, skolor och daghem, samt åtgärder som minskar belastningen. De åtgärder som krävs för att minska belastningen är: - Mer varierade arbetsuppgifter - Moderna städmetoder. Svabbning och våtmoppning är direkt olämpliga och bör användas endast i undantagsfall. - Bra städredskap, anpassade till arbetsuppgiften. - En organisation som inte överbelastar städare och som fördelar tunga arbetsuppgifter på flera. - Att städare har utbildning i och tillämpar god arbetsteknik. - Att lokalernas inredning är städvänlig. - Att lokalernas utformning är städvänlig - Att städare och deras arbetsledare och chefer uppmärksammar när någon börjar få ont och vidtar tidiga åtgärder för att minska belastningen Rapportens slutsats är att många aktörer behöver samverka för att minska städarnas belastning, bl a företag som upphandlar städtjänster, städarbetsgivare, städare, brukare av lokaler (som städas av städare), inredare och arkitekter.

Nyckelord

städning

belastningsskador

trappstädning

hotellstädning

sjukhusstädning

skolstädning

åtgärder

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)