Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?

• I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumö¬rer på lungsäck (pleura) eller bukhinna (peritoneal). Exponering för asbest är den huvudsakliga kända orsaken till båda dessa typer av mesoteliom. Det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest och latensperioden mellan exponering och insjuknande är i allmänhet lång, vanligen 20–50 år. Utöver dessa fall av mesoteliom räknar man med att det för varje mesoteliomfall finns cirka sex fall av andra cancerformer som orsakats av asbest. Trots att förbud mot viss hantering av asbest infördes redan från mitten av 1970-talet och att all användning av asbest förbjöds 1982, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka i vilket sammanhang de som drabbats av mesoteliom kan ha exponerats för asbest. Fokus har varit på dem som exponerats efter asbestförbudet 1982. Målet är att identifiera tänkbara riskkällor för en skadlig exponering och att undersöka om det finns indikationer på okända exponeringar. Detta innebär att endast en mindre del av de drygt 120 fallen av mesoteliom per år har ingått i målgruppen för detta projekt, eftersom de flesta av de som drabbats är i en ålder som innebär att de varit yrkesverksamma många år före asbestförbudet. Under perioden 1997–2017 dog 147 personer i åldern upp till 54 år på grund av mesoteliom. Av dessa dog 110 under perioden 1997–2007 och 37 under perioden 2008–2017. Studien ger en ökad förståelse för vilka farliga exponeringar för asbest som förekommer idag och var förebyggande åtgärder krävs. Det är välkänt att mesoteliom har en lång latenstid, och av de fall bland yngre (födda efter 1953) som granskats, beror cirka hälften sannolikt på exponeringar före asbestförbudet, dvs. för mer än 30 år sedan. Detta stämmer väl överens med den långa latenstiden för mesoteliom. En granskning av yrken och arbetsuppgifter för dessa fall visar att det handlar om kända exponeringar, exempelvis på byggarbetsplatser, bilverkstäder (bl.a. bromsbelägg med asbest), varv och i arbetet som elektriker. Sex fall beror främst på exponering efter asbestförbudet. Dessa fall handlar främst om arbete inom byggindustrin och i något fall arbete med eternitplattor, där plattorna sågats och det därmed alstrats damm. I flera av dessa fall finns kommentarer som: - Slarv med andningsskydd - Arbetet gjordes ofta i dammiga miljöer I ett av de sex fallen var den sannolika asbestexponeringen inte kopplad till personens yrke, utan sannolikt till vistelse i en fastighet under ombyggnad, där det sannolikt fanns asbest i ventilationssystem och i golv. I ett fall, en intervju som genomförts med en person som var född 1981–1985, fanns ingen känd asbestexponering i personens livshistoria. Utgående från studiens resultat kan vi dra slutsatsen att de fall av mesoteliom som beror på exponering efter asbestförbudet 1982, i stor utsträckning beror på kända orsaker i kombination med att åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas, inte hade vidtagits.

• In Sweden, around 120 deaths annually are caused by malignant mesothelioma, a fatal form of cancer with tumours in the pleura or stomach lining (peritoneum). Exposure to asbestos is the main known cause for both these forms of mesothelioma. There is no known safe exposure to asbestos and the latency time between exposure and falling ill is generally long, usually 20-50 years. Apart from the deaths due to mesothelioma, for each mesothelioma case there are around six other cases of cancer caused by exposure to asbestos. Despite the asbestos ban of certain use of asbestos already in the middle of the 1970s and the total ban in 1982, the Swedish Cancer Registry’s statistics shows that the number of mesothelioma cases increased until 1992 and have since then been quite stable both for men and women. The aim of this study is to investigate where, those who are currently diagnosed with mesothelioma, have been exposed to asbestos. The focus of the study is on those who started working after 1982. The aim is to identify situations with risk of exposure and investigate if there seems to be unknown exposures that may cause mesothelioma. This means that only a small fraction of the 120 people who die from mesothelioma annually are included in the target group of this project, as most of those dying from mesothelioma are older and were exposed to asbestos before the ban. In the period 1997-2017, 147 people in the age up to 54 years died from mesothelioma. Out of these, 110 died during the years 1998-2007 and 37 in the years 2008-2017. This study provides a better understanding of which types of exposure to asbestos still may exist. It also indicates what types of measures must be taken in order to avoid new cases of mesothelioma due to these exposure risks. It is well known that mesothelioma has a long latency period. Out of the mesothelioma cases among young people (born after 1953) which we have been able to study, around half depend on exposure before the asbestos ban, that is more than 30 years ago. This is in accordance with the long latency period for mesothelioma. The professions and work tasks involved in asbestos exposure in these cases are known, e.g. work on construction sites, car repair shops (i.e. work with brake linings with asbestos), shipbuilding and work as electrician. Six cases in this study seem to be due to exposure after the asbestos ban. These cases concern mainly the construction industry, and a couple of cases involving work with eternite tiles, where the tiles were cut with a saw which generated dust containing asbestos. In several cases there were comments such as “negligence about respiratory protection” or “work was often carried out in dusty environments”. In one case, exposure was not due to work with asbestos but rather to staying in premises which were under reconstruction and where there probably was asbestos in both the floor and ventilation system. In one case, a person born in the period 1982-1985, no cause of the mesothelioma could be established. Based on this study, we draw the conclusion that current cases of mesothelioma among people starting to work after the asbestos ban often depend on known exposures scenarios in combination with a lack of control measures, which should be applied but are not.

• I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig cancerform, som orsakas av asbest. Trots att förbud mot asbest började införas vid mitten av 1970-talet, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka asbestexponeringar för de som drabbats av mesoteliom och som exponerats efter asbestförbudet. Främst beror dessa mesoteliomfall på kända exponeringar, som byggarbetsplatser, bilverkstäder, varv och arbete som elektriker.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)