Kalkningsprojektet Härskogen 1976 - 1986. Vattenkemisk och biologisk respons på kalkningsåtgärder i sju västsvenska sjöar.

• Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.

• Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.

Nyckelord

sjö

försurning

kalkning

kalksorter

kalkspridning

biologiska och vattenkemiska långtidseffekter

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)