Marknadisering : En idé och dess former inom sjukvård och järnväg, 1970-2000

• Denna avhandling undersöker hur marknadisering introducerades som idé i offentliga verksamheter i Sverige från 1970-talets början till omkring år 2000. Marknadisering definieras här som processen att göra verksamheter som inte tidigare var marknadsorganiserade eller marknadsstyrda mer marknadsliknande, och att detta framförallt handlade om offentliga verksamheter. Undersökningen tar fasta på historiskt förlopp, översättningsprocesser och konkret verksamhetsperspektiv. Den analyserar marknadisering som en translokal idé med ursprung hos ett antal engelskspråkiga författare och ekonomer under främst 1950- och 60-talen, vilken spreds – översattes – vidare och mötte konkreta, lokala kontexter i offentliga verksamheter och institutioner i Sverige genom initiala, förslagsmässiga appliceringar på initiativ av enskilda svenska aktörer. Ett centralt begrepp för idén är analogi, som innebär att man betraktade offentliga verksamheter liknelsemässigt, som marknader. Det ger i sin tur upphov till ett annat begrepp, terräng, som beskriver hur aktörer betraktade, bearbetade och bedömde verksamheters möjligheter och resurser för marknadsorganisering. Avhandlingens frågor är bland annat hur idén fångades upp av aktörerna, hur de gick tillväga, och vad de utvann ur verksamheterna/terrängerna som kunde bli marknadsfunktioner. Vidare vilka former som framträdde i deras arbete med verksamheterna och om det går att konstatera mönster i marknadiseringen. Jämförandet mellan de två terrängerna sjukvård och järnväg i undersökningen ger bland annat möjlighet att studera huruvida det var en modell som breddes ut, eller var mer beroende av individuella aktörer och terrängförutsättningar och därmed en mer oförutsägbar process, och hur den utföll. Undersökningen för samman studiernas nära, market studies-inspirerade perspektiv med den idéhistoriska kontexten. Ett generellt mönster som framträder är uppdelningar av nya komponenter ur verksamheterna, en process vars resultat skapade basen för nya ekonomiska och organisatoriska definitioner och funktioner som förde marknadiseringen vidare.

• This thesis investigates how marketisation was introduced as an idea in public systems and operations in Sweden from the early 1970’s to around 2000. Marketisation is defined as a process of conversion: to make something more marketlike than it was in an earlier state, and that this applies mainly to public systems and operations. The investigation concentrates on historical courses of events, translation processes and a perspective of activity and practice. It analyses marketisation as a translocal idea with its origins among a group of English and American authors and economists mainly during the 1950’s and 60’s, that spread – was translated – and encountered local contexts in public systems and operations in Sweden through initial drafts for applications carried out by singular Swedish actors/translators. A concept important to the idea is analogy, which signifies the way of seeing public systems and activities as markets. This, in its turn, produces another concept, terrain, describing how actors viewed, tested and evaluated the possibilities and resources for market organising in a given public system or operation. The questions of the thesis are e.g. how the idea was seized by the actors, how they went about it, and what they extracted from the terrain that could become market functions. Further what forms emerged in their work on the terrains, and if it is possible to observe patterns in this. The comparison between the two areas of health care and the railway offers the opportunity to study whether there was a rolled-out model, or a development more dependent on individual actors and terrain conditions, and thereby an unpredictable process, and the outcome of that. The investigation brings together the close, market studies-inspired perspective with the context of ideas history. A general pattern that emerges are subdivisions (parcellations) of new components, a process whose result created the base for new economic and organisational definitions and functions that carried marketisation further.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Nyckelord

Marknad

marknadisering

marknadsorganisering

marknadsorganisation

mar-ket studies

avreglering

offentliga verksamheter

public choice

new public management

nyliberalism

sjukvård

sjukvårdsorganisation

värdebaserad vård

värdebaserad konkurrens

diagnosbaserad konkurrens

diagnosflöden

järnväg

järnvägssystem

ANT

översättning

idé

idéhistoria.

Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

History of Science, Technology and Environment

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)