Dirty coal: Industrial populism as purification in Poland's mining heartland

• In the second half of the 2010s, far-right populist parties gained increasing power and influenceacross Europe, and around the world. Core to their ethnonationalist, anti-elite agenda, and theiremotive politics, has often been a defense of fossil fuels, threatening action to address the climatecrisis and raising the spectre of fascism. Increasingly-perceived-as-‘dirty’ coal, the raw material thatmade the industrial modern world order possible and contributed most to its mountingcontradictions, has acquired a special status in contemporary far-right ideology. What is theemotional intersection between them at a time of far-reaching economic, environmental and energyinstability and change, when coal has not only been losing its material value and its symbolic link tomodernity, but is increasingly widely deemed immoral too?To date, studies of far-right populism have largely overlooked how energy and environmentalchange feature in their present rise. This reflects how these issues have been largely treated astechnical matters, and therefore relegated to the domain of scientific expertise, rather thanrecognized as inherently social, cultural and political concerns. Tending to adopt a macro-levelapproach, far-right studies have also not yet fully addressed the historically, geographically, andculturally-situated reasons for this success, particularly among the (white, male) industrial workingclass.From a bottom-up, ethnographic perspective, the role of intersectional (class-based,occupational, gendered, racialized regional and national) ecologically-positioned embodiedsubjectivities and identities and their emotional lived experience remains to be considered.This PhD thesis, set within the concerns of a transdisciplinary environmental and energy humanitiesframework, addresses this lacunae in the context of Poland; the most coal-dependent country in theEuropean Union where a pro-coal platform unexpectedly helped the far-right populist party Lawand Justice (Prawo i Sprawiedliwość) into majority government in 2015. It is primarily based on ayears’ ethnographic research conducted in 2017 with both residents and particularly coal miners andtheir families in a minescape in Upper Silesia, the nation’s, and one of Europe’s, last remainingmining heartlands. Adopting a postcolonial postsocialist perspective, and drawing on rare empiricaldata from participant observation and qualitative interviews, the thesis explores the politics ofincreasingly ‘dirty’ coal expressed in localized conflicts over air pollution, domestic heating, andthe meaning of work, dignity, respectable personhood, the economy and community, setting themwithin their historical context. The rapidly shifting material and symbolic meaning of coal withinthe context of Silesia’s long-standing troubled history is particularly studied in light of Europeanintegration, a post-industrial, neoliberal, ‘green’-cosmopolitan project that links East and West in anunequal relationship. The naming of coal and its way of life as increasingly ‘dirty’ in newlystigmatizing senses from ‘outside’, is found to be experienced by the mining community as an eliteimposedprocess of ecological dispossession. This generates a toxic intersectionally-andecologically-mediated shame in the bodies of those that particularly labour intimately with itsmaterial touch; a shame that resonates with what this thesis terms industrial populist politics and itsemotive charge as a felt common sense. In the postsocialist context of the marginalization anddevaluation of industrial working-class lives, and pervasive and normalized orientalist classismexperienced as an attack on one’s ecologically-enmeshed Silesian-Polishness, the relational longingfor a sense of a purified home, that can cleanse dirt’s discomforting and shame-inducing stigmas inoverlapping economic, social, cultural and environmental terms by refusing and reversing itsdesignation, is proposed as lying at the heart of industrial populism’s visceral draw.

• Under andra halvan av 2010-talet fick högerextrema populistiska partier allt större makt ochinflytande runt om i Europa så väl som i världen. En kärnpunkt i deras etnonationalistiska, antielitäraagenda och känslomässiga politik har ofta varit ett försvar av fossila bränslen vilket utgjortett hot mot åtgärder för att ta itu med klimatkrisen och även väckt fascismens spöke till liv. I allthögre grad uppfattas kol som ’smutsigt’. Denna råvara, som möjliggjorde den moderna industriellavärldsordningen och bidrog mest till dess växande motsättningar, har fått en särskild status i samtidahögerextrem ideologi. Vilka känslomässiga samband finns mellan kol och politik i en tid avlångtgående ekonomisk, miljömässig och energimässig instabilitet och förändring då kolet inte barahåller på att förlora sitt materiella värde och sin symboliska koppling till moderniteten, utan ocksåalltmer anses vara rent av omoraliskt?Hittills har studier av den högerextrema populismens uppgång till stor del förbisett betydelsen avförändringar inom energi och miljö. Det återspeglar att dessa frågor övervägande har behandlatssom tekniska, och därför inriktats på vetenskaplig expertis, snarare än att erkännas som i grundensociala, kulturella och politiska. Studier av extremhögern har vanligen fokuserat på en makronivåoch har inte till fullo behandlat de historiskt, geografiskt och kulturellt platsbetingade faktorernabakom denna framgång, särskilt bland den (vita, manliga) industriarbetarklassen. Från ettetnografiskt perspektiv återstår att beakta den roll som spelas av intersektionella (klassbaserade,yrkesmässiga, könsrelaterade, rasifierade, regionala och nationella) och ekologiskt placeradförkroppsligade subjektiviteter, identiteter och deras känslomässigt erfarna förhållanden.Denna doktorsavhandling om ’smutsigt kol’ i Polen har en tvärvetenskaplig miljö- ochenergihumanistisk ram. I Polen, det mest kolberoende landet i Europeiska unionen, kunde dethögerextrema populistiska partiet Lag och Rättvisa (Prawo i Sprawiedliwość) oväntat bilda enmajoritetsregering 2015 på en kolvänlig politisk plattform. Avhandlingen vilar på ett års etnografiskforskning, genomförd 2017 i ett gruvdistrikt i Övre Schlesien. Forskningen omfattade såvälkolgruvearbetare och deras familjer som övriga invånare berörda av smog. Övre Schlesien utgör ettav Polens och Europas sista kvarvarande kärnområden för kolbrytning.Avhandlingen tillämpar ett postkolonialt och postsocialistiskt perspektiv för att undersöka det’smutsiga kolets’ politik. Denna tar sig uttryck i lokala konflikter om luftföroreningar, uppvärmningav bostäder och innebörden av begrepp som arbete, värdighet, respekt, person, ekonomi ochsamhälle. Med hjälp av information från deltagande observation och kvalitativa intervjuer beskriveravhandlingen kolets skiftande materiella och symboliska betydelse under Schlesiens oroligamoderna historia. Kolet studeras särskilt i ljuset av den europeiska integrationen, ett postindustriellt,nyliberalt – och ”grönt” - kosmopolitiskt projekt som förbinder öst och väst i ett ojämliktförhållande. Av gruvarbetarna uppfattas detta som en av eliten påtvingad process av ekologisktmotiverad nedmontering av deras ursprungliga livsbetingelser. Att kalla kol och därmedgruvsamhällenas traditionella levnadssätt ’smutsiga’ och att ’utifrån’ tillföra kol nya stigmatiserandebetydelser har skapat en känslomässig laddning av intersektionellt förmedlad skam hos dem somarbetar med kol. Denna kroppsligt burna och erfarna skam står i samklang med det som i dennaavhandling kallas en industripopulistisk politik, som av dessa grupper upplevs som den rimliga. Idet postsocialistiska sammanhanget, nedvärderas och marginaliseras industriarbetarklassens liv pådetta sätt och socialt utbredda, normaliserade och orientalistiskt klassgrundade fördomar upplevssom angrepp på ens ekologiskt placerade Schlesiskt-polska identitet. Därmed uppstår längtan efterixen känsla av ett förädlat (purified) hem, som kan befria människorna från smutsensskamframkallande stigmatisering vad gäller ekonomiska, sociala,kulturella och miljömässigaperspektiv. Gruvsamhällenas avvisande av kolets föregivna ’smutsighet’ och deras omdefiniering avkolets innebörd står på så sätt i nära förbindelse med den industriella populismens dragningskraft.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Teknikhistoria (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History of Technology (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)

Nyckelord

coal

populism

Poland

Silesia

environmental humanities

postsocialism

History of Science, Technology and Environment

Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)