Study on access to services in peoples settlements : Interdisciplinary perspectives on infrastructure issues in Kenya and Tanzania

• Informal settlements (slum-areas) are often considered a transient phenomenon and an outcome from economic hardship which will ease once the national economy improves. This has however proven to be a myth rather than reality. Instead, different forms of informal settlements in and around cities are constantly growing worldwide. Access and affordability to infrastructure services such as water, sanitation, energy and communication is essential for sustainable development and poverty eradication. Even so, the living conditions for people in these areas are far below an acceptable level. This report presents the result from a study on infrastructural issues in informal settlements in East Africa. The aim of the study was to identify indicators within the infrastructural sector that are of special concern for vulnerable groups, such as female-headed households. An additional aim was to apply and test a method for participatory documentation – photo eliciting. The study targeted two informal settlements: Kibera in Nairobi, and Vingunguti in Dar es Salaam, where Vingunguti was selected for the implementation of a field study. In the study 18 female-headed households were interviewed, each of them equipped with a disposable camera with which they were asked to document the problems of their everyday life. The photos were developed and used as a base for individual discussions. In addition, one focus-group discussion was held with 6 (1/3) of the femaleheaded households. The implementation of the study was made using as reference, a previously implemented mapping survey of the settlement. From the study, it is clearly seen that the use of indicators is crucial to get an overview of infrastructural conditions in a settlement. However, indicators can fail to acknowledge problems for vulnerable groups. In the case of Vinguguti, major problems concerning infrastructure such as the sewage dams, an abattoir, and a city dump could not be properly described by traditional indicators. Instead there is a need of increased focus on functionality and accessibility, a dimension not covered by indicators commonly utilised today. Also, photo eliciting is proposed as a way of visualising the every-day life, and a tool for increased participation by the respondents in a study. In addition, photo eliciting of infrastructure shows how interrelated the different issues are. The result from the study clearly illustrates the awareness of the respondents of health implications due to inadequate infrastructure (e.g. no water-dust problems-bronchitis-expensive drugs; rain emptied latrines-bad water quality-stomach problems etc) although they lack the resources to do something about it. This is contrary to other studies, where it is stated that there is a low awareness among residents with regards to these issues. Photo eliciting may also be a way of bridging gaps between the researcher as interviewer and the poor dweller as the interviewee. Lastly, by implementing photo eliciting as a supplemental methodology, the task of definition and interpretation of questions/answers can be easier addressed. The hypothesis of the study was based on the presumption that the specific need of access to infrastructure faced by vulnerable groups in informal settlements is not entirely met by on-going development activities. While this is true, it is not likely that the design of planned infrastructural programmes for informal settlements of Dar es Salaam or Nairobi had been very much different if the perspective of the women included in the study had been fully included. Many poor people are living in informal settlements of Dar es Salaam and Nairobi, and the measures proposed in Action Plans etc., based on results from socio-economic surveys previously referred to, can therefore still be assessed to be suitable from a perspective of reaching the majority of people inhabiting these areas. The study was implemented during 2008-2009 by KTH, School of Environment and Heath, Centre for Health and Building, in corporation with the University of Dar es Salaam, Sociological Department. The project was funded by the Swedish International Development Cooperation Agency, Department for Research Corporation (SAREC).

• Informella bostadsområden, s.k. slumområden, runt de stora städerna i framförallt utvecklingsländer växer snabbt och sannolikheten för att dessa områden är en tillfällig företeelse är mycket liten. En hållbar utveckling handlar om att fördela jordens ändliga resurser mellan dagens och morgondagens generationer. Tillgång till en fungerande infrastruktur såsom bostäder, rent vatten och energi är en nödvändig del av en hållbar utveckling av alla samhällen. För att människor som bor i informella områden ska får drägliga levnadsvillkor pågår ett flertal program och projekt. Denna rapport presenterar ett forskningsprojekt som utförts i Kibera, Nairobi och i Vingunguti, Dar es Salaam. Som plats för fältarbetet valdes Vingunguti i Dar es Salaam, där en grupp på 18 ensamstående kvinnors hushållsfrågor studerades. Dessutom hölls en gruppdiskussion med en tredjedel av de tillfrågade kvinnorna (6/18). Syftet med studien var främst att se om de data som samlas in i dag, ofta i form av indikatorer, sammanfaller med de problemområden som ensamstående kvinnor själva lyfter fram. Ett annat syfte var att studera och använda en särskild metod för fältarbetet – photo eliciting, där kvinnorna ombads att med en engångskamera dokumentera sina vardagsproblem. De gavs också möjligheten att ta bilder på sin familj, vänner etc. Bilderna framkallade och användes för diskussion om de problem de kvinnor som deltog i studien hade valt att lyfta fram och dokumentera. Dessa problems jämfördes därefter med de områden som tas upp i andra nyligen genomförda undersökningar av informella bostadsområden. Användningen av att sammanställa statistik i form av indikatorer är bra för att få en översiktlig bild av hur förhållandena är i ett område. Dock finns det en uppenbar risk att de problem som främst olika sårbara grupper har, t.ex. ensamstående kvinnor, inte uppmärksammas fullt ut. För området Vingunguti finns tydliga infrastrukturella problem som inte uppmärksammats tillräckligt. Dessa är att några av storstaden Dar es Salaams soptippar och avloppsdammar är lokaliserad till Vingunguti och att ett stort slakteri inryms i området. Andra problem är att service och underhåll av latriner inte fungerar. Sådana problem omfattas inte av de indikatorer som idag använts. Det finns därför ett behov av indikatorer som fokuseras på funktion och tillgänglighet. Studien visar också hur en ökad delaktighet kan uppnås genom att ge deltagarna i en studie möjlighet att själva dokumentera sina vardagsproblem och diskutera bilder med dem – s.k. photo eliciting. Denna metod visar tydligt hur problem inom olika områden är interrelaterade till varandra. De som deltog i studien var mycket medvetna om hur bristen på vatten skapa problem med dammrelaterade sjukdomar och hur bristen på rent vatten orsakade magproblem etc. Detta faktum motsäger resultat från andra studier som i stället pekar på en låg medvetenheten hos fattiga människor i utvecklingsländer om sjukdomsuppkomst och spridning. Photo eliciting kan också vara ett sätt att minska det gap som kan uppstå mellan forskaren som välutbildad intervjuare och en fattig person i ett slumområde som den intervjuade. Inte minst genom att skapa ökade möjligheter att tillsammans definiera vissa begrepp och att tydligare förstå varandra. Hypotesen för den genomförda studien var baserad på antagandet om att de särskilda behov som sårbara grupper i ett slumområde har, inte möts av de program och projekt som i dagsläget genomförs i dessa områden. Studien bekräftar detta antagande. Dock är det inte sannolikt att utformningen av de olika programmen/projekten hade sett så mycket mer annorlunda ut om dessa särskilda behov hade uppmärksammats tydligare. Om alla de program och projekt som utarbetats skulle genomföras enligt plan så skulle nyttan för människor i slumområden med stor sannolikhet bli till gagn för majoriteten av befolkningen, även också de fattigaste. Studien genomfördes mellan åren 2008-2009 av KTH, Skolan för miljö och hälsa, Center för hälsa och byggande tillsammans med University of Dar es Salaam, Sociological Department. Finansiering av studien har erhållits av Sidas avdelning för forskningssamarbete (SAREC).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Övrig annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Other Social Sciences not elsewhere specified (hsv//eng)

Nyckelord

Technology and social change

Teknik och social förändring

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)