Landskapsekologisk analys för miljöbedömning : Metodutveckling med groddjur som exempel

• När en stad växer och förtätas krymper och splittras naturliga livsmiljöer upp, vilket får konsekvenser för biologisk mångfald och för människors närmiljö. För att det ska vara möjligt att nå mål för biologisk mångfald samtidigt som staden utvecklas behövs metoder och verktyg för planering, miljöbedömning och miljöövervakning. En sådan metod är landskapsekologisk analys, vilken kan användas till att identifiera viktiga delar av den ekologiska infrastrukturen. Denna består av kärnområden med höga naturvärden, sammanlänkade med spridningszoner. För att identifiera sådana områden kan man arbeta med ekologiska profiler, dvs en uppsättning egenskaper hos arter som avgör hur känsliga de är för förlust och fragmentering av sina livsmiljöer (habitat). I syfte att på sikt utveckla prognosverktyg för biologisk mångfald på landskapsnivå, initierades ett pilotprojekt. Målet med projektet var att utveckla metoder och en prototyp till ett prognosverktyg, vilket avses kunna användas som handläggarstöd, för planering, miljöbedömning och miljöövervakning.I samverkan med en referensgrupp, bestående av representanter från Miljöbedömningsgruppen, KTH samt från Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad, identifierades ett lämpligt studieobjekt. Valet blev groddjur med inriktning på vanlig padda. Groddjur är till stor del knutna till värdefulla naturtyper, så som våtmarker och lövskogsmiljöer, men har möjligheter att använda delar av omgivande urbana landskap under vissa förutsättningar. Genom litteraturstudier och konsultation av artexpertis togs en ekologisk profil fram för fokusarten padda, vilken användes i habitatmodeller baserade på geografiska informationssystem (GIS). I den ekologiska profilen ingick artspecifika resurskrav och krav på spridningsframkomlighet. Därigenom erhölls den rumsliga utbredningen av habitatnätverket för fokusarten. Därefter lades ett scenario med exploateringsplaner in i GIS, och en ny prognos för habitatnätverket beräknades, efter de nya förhållandena. Effekter i form av habitatförlust och fragmentering kunde därmed modelleras och illustreras.För att representera alla groddjur bör vidarestudier göras, där framför allt ett större spann av värden för spridningsförmåga i olika typer av urban miljö testas. Även resursprofilerna bör utforskas på liknande sätt. De ekologiska profilerna för groddjuren kommer att se lite olika ut, genom att arterna ställer olika krav och är olika känsliga för störning. De mer krävande arterna skulle förmodligen ge en mer ”pessimistisk” bild i form av mer splittrade (fragmenterade) och till ytan mindre habitatnätverk, medan habitatnätverket för padda är mer ”optimistiskt”, dvs. är större och mer sammanhängande i Stockholms stad. Denna information bör användas så, att en kommun planerar för arter med höga resurskrav och begränsad spridningsförmåga, eftersom det annars är svårt att nå uppsatta mål för biologisk mångfald. Samtidigt kan man använda de mer optimistiska profilerna som målbild och när man vill utvärdera funktionen hos potentiellt viktiga markområden mer detaljerat i planeringssammanhang. De mer pessimistiska profilerna kan också användas i restaureringssammanhang där man vill vara säker på att man verkligen lyckas ta hänsyn till de mest krävande arterna och identifiera de svaga punkterna i nätverket.Vad gäller metodens tillämpbarhet för att hantera biologisk mångfald generellt bör ett antal relevanta ekologiska profiler väljas ut och modelleras. Vidare bör en noggrannare analys av felmarginaler utföras. Landskapsekologisk analys kan på så sätt vidareutvecklas och användas för att underlätta miljöbedömningar, för att göra avvägningar mellan olika anspråk, men även för förstärkning och utveckling av naturvärden. Eftersom metoden baseras på GIS, vilket ger kvantifierbara resultat i kartform, lämpar den sig för tester av scenarier. Metoden och prognosverktyget som beskrivs i rapporten är tillämpbara, och rätt använda kan de vara effektiva handläggarstöd vid fysisk planering, miljöbedömning och miljöövervakning.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Mark- och vattenteknik

Land and Water Resources Engineering

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)