Bilden av Tessin : om behovet av historiografisk forskning

• Ingen annan svensk arkitekt har ägnats så omfattande forskningsinsatser som Nicodemus Tessin den yngre (1654–1728). I egenskap av överintendent och arkitekt till Stockholms slott har Tessin betraktats som grundläggare av den akademiska traditionen och arkitektyrket i Sverige. Intresset är än idag relativt stort, även för internationella förhållanden. Det framgick inte minst i samband med det symposium som anordnades på Nationalmuseum hösten 2002.Bilden av Tessin etablerades framförallt under det tidiga 1900-talet, med ambitionen att knyta arkitekturen till den svenska historien och den nationella självbilden. Tessin utgör med andra ord en intressant parallell till andra nationellt betydelsefulla arkitekter, med exempel som Christopher Wren och Karl Friedrich Schinkel.Den grundläggande forskningsinsatsen kring Tessin utfördes under 1920-talet av konst- och arkitekturhistorikern Ragnar Josephson (1891–1966). Sammantaget resulterade Josephsons arbete i ett tjugotal artiklar och böcker. Höjdpunkten var den stora monografin Tessin, som publicerades i två volymer åren 1930–31. Det är ett av de klassiska arbetena i svensk arkitekturhistorieskrivning, och det är fortfarande läsvärt, tack vare Josephsons inlevelsefulla och välformulerade text.Det är lätt att bli imponerad av Josephsons insats. Men det finns också skäl att ställa sig kritisk. Slutsatserna är retoriskt formulerade, och såväl källkritik som akribi lämnar en del övrigt att önska. Framförallt saknas en översikt över tidigare forskning. Presentationen omfattar därför en kort resumé av den äldre bilden av Tessin.Intresset för Tessin var inte nytt när Ragnar Josephson inledde sitt arbete åren kring 1920. Tessin hade själv lämnat efter sig ett stort material, som var avsett att bilda utgångspunkt för en uppskattande levnadsbeskrivning. Inom Överintendentsämbetet bidrog minnet av Tessin till en stark tradition, som ännu var levande vid mitten av 1800-talet. Vid denna tid publice- rade Magnus Jacob Crusenstolpe sin märkliga krönika Huset Tessin under enväldet och frihetstiden (1847–49). Det handlar snarast om en historisk roman, men Ragnar Josephson använde sig av Crusenstolpes noter och kommentarer.Den första översikten över ”Svenska byggnadskonsten” publicerades av Christofer Eichhorn 1871 i form av ett tillägg till den svenska översättningen av Wilhelm Lübkes bok Arkitekturens historia. Eichhorn hyllade Tessin i panegyriska formuleringar, som snarast hör hemma i en hyllningsskrift. En mer kritisk bild av Tessin utvecklades först kring sekelskiftet 1900, samtidigt som den nationella arkitekturhistorieskrivningen etablerades. Gustaf Upmark behandlade Tessin i sitt pionjärarbete Svensk byggnadskonst, som publicerades på svenska 1904. Här introducerade Upmark en tolkning som skulle bli seglivad och följa Tessinforskningen ända fram till vår egen tid. Tessin var enligt Upmark en ”eklektisk natur”.Till de äldre Tessinforskare som i likhet med Upmark kom att ställas i skuggan av Ragnar Josephson hörde framförallt Osvald Sirén. Redan 1910 publicerade Sirén en uppsats om Tessins studieresor i Ord och Bild, där Tessin framställdes i positiva ordalag. Siréns värdering av Tessin speglar ganska väl uppfattningen i den svenska arkitektkåren åren kring 1910. Men bland konsthistoriker kom Tessins arkitektur att betraktas med tveksamhet. Tessins byggnader var skickligt sammansatta av intryck och studier i Rom. Men byggnaderna uppfattades inte som originella, och Tessin själv framstod inte som den stora konstnärliga personligheten.En av de konsthistoriker som övervägde att skriva en monografi om Tessin var Gregor Paulsson. Hans intresse svalnade vid upptäckten att Tessin var en ”eklektiker”, men genom Ragnar Josephsons insats fick han senare tillfälle att revidera sin uppfattning. I sin självbiografi framhåller Paulsson att Tessins osjälvständiga arbetssätt uppvägdes av hans förmåga att skapa ”en miljö för enväldet”.Ragnar Josephsons insats innebar med andra ord att Tessin framställdes som gestaltare av en specifik tidsanda. Detta synsätt hade sin motsvarighet i samtida arkitektur- och konst- teori, där Josephson tillämpade en kombination av konstvetenskapliga och kulturhistoriska angreppssätt. Själv refererade han framförallt till internationella forskarkolleger, såsom Jacob Burckhardt, Alois Riegl och Heinrich Wölfflin.Den nya bilden av Tessin fick stort genomslag bland arkitekter och kritiker. Men Josephsons forskarkolleger lät sig inte självklart övertygas om att Tessin var en genial gestaltare av det karolinska enväldet. När Henrik Cornell och Andreas Lindblom under 1940-talet publicerade sina parallella översikter över den svenska konst- och arkitekturhistorien utelämnade de medvetet Ragnar Josephsons tolkning. Istället förmedlade de bilden av Tessin som osjälv ständig eklektiker.I viss mån ansluter även de senaste årens forskningsinsatser till de olika uppfattningar om Tessin som etablerades för närmare 100 år sedan. Men syftet här är inte att ge en heltäckande redogörelse för bilden av Tessin. Avsikten är snarare att betona behovet av historiografisk forskning.Att studera historieskrivningens historia kan beskrivas som ett försök att medvetandegöra och problematisera de bilder eller berättelser som har etablerats av tidigare forskare. Historieskrivningen utgår inte bara från odiskutabla fakta utan också från personliga värderingar och övergripande ideologier. Även om de ideologiska skiljelinjerna inte är desamma som tidigare präglas vi omedvetet av äldre forskningsinsatser.Arkitekturhistorieämnet kan numera betraktas som väletablerat, men den växande mängden av forskningsresultat har inneburit nya svårigheter. Som forskare brottas vi alla med generella problem, som rör värderingen av tidigare resultat. För att orientera sig i det stora materialet är det helt enkelt nödvändigt med övergripande studier av tidigare forskning.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Konst -- Arkitektur (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Arts -- Architecture (hsv//eng)

Nyckelord

Historiography

History of Architecture

Swedish Architecture 17th Century

Nicodemus Tessin the Younger

Arkitekturhistoria

Historiografi

Nicodemus Tessin den yngre

Svensk arkitektur 1600-talet

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)