Ett decennium senare : Resursfördelningsprocessen i Landstinget i Östergötland 2012

• Landstinget i Östergötland har sedan nästan tio år arbetat med prioritering som en grund för resursfördelning. Proceduren för arbetet har dock förändrats genom åren och har på senare år gått under namnet resursfördelningsprocessen.Landstingets resursfördelningsprocess år 2012 bestod i att verksamhetsföreträdare först inom sitt centrum ställde samman och rangordnade förslag utifrån vad dessa bedömde vara nya behov och åtgärder som kräver utökade resurser. Förslagen skulle omfatta åtgärder som beräknades kosta minst två miljoner kronor och varje centrum fick lämna högst tio förslag. Därefter samlades representanter från olika centrum i grupper och diskuterade sig fram till ett landstingsgemensamt förslag. Tjänstemän gjorde en genomgång och bearbetning av förslagen, varefter politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om fördelning av nya resurser. Efter beslutet arbetades resultatet in i olika överenskommelser och avtal med landstingets verksamheter.Detta är den femte rapporten om Landstinget i Östergötlands prioriterings- och resursfördelningsarbete. Syftet med denna uppföljning är att ge läsaren en beskrivning av hur landstinget under år 2012 arbetade med resursfördelning till nya behov. Vidare är syftet att fånga och återge några av deltagarnas erfarenheter och synpunkter på arbetsprocessen. Uppföljningen bygger på observationer vid landstingets resursfördelningskonferenser, intervjuer med politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare samt på studier av olika typer av relevanta dokument som publicerats av landstinget och som rör resursfördelningsprocessen. Uppföljningen visade i korthet:Motivet för landstingets resursfördelningsarbete uppfattades som en praktisk fråga, men motivet handlade också om att skapa gemenskap och samförstånd och ge möjlighet till insyn.Förutsättningarna för arbetet, i form av ovisshet om storleken på möjligt resurstillskott och uppdelningen av beslut i tillfälliga engångsmedel eller fasta ramhöjande medel, sågs både som en fördel och nackdel.Tydligheten i processen och vad som var dess olika steg ansågs vara bra, men öppenheten och insynen kan bli större kring vad som sker i de enskilda delarna.Direktiven och instruktionerna för arbetet upplevdes vara tydliga.Förändringar i processen som har gjorts jämfört med tidigare år, t ex att arbetet startade tidigare under året, att en uppstartskonferensdag lagts till och att de privata vårdgivarna var inkluderade, ansågs positivt. Att objekt som rörde läkemedel i år processades separat, ansågs dock mestadels som negativt.Rollerna hos de olika deltagarna ansågs vara tydliga, de visste vad de förväntades göra. Önskemål framfördes av politiker att de borde ha en mer framträdande och aktiv roll i processen. Verksamhetsföreträdare föreföll vara nöjda med sin roll.Beslutsunderlagen från verksamhetsföreträdarnas första rangordning bedömdes ha förbättrats år för år som processen upprepats, dock upplevdes de fortfarande vara av varierande kvalité.Intern information och öppenhet har varit en grundläggande avsikt i arbetet och uppfattades varit förhållandevis god.Extern information och öppenhet har däremot inte varit en uttalad intention från ledningen och har varit knapphändig.Utrymmet för dialog mellan de olika aktörerna upplevdes som tillfredsställande och tycks ha fungerat väl.Upprepning av arbetssättet framgent önskades av de intervjuade. Dock gavs det exempel på saker man vill förbättra och förändra, såsom till exempel: en ökad politisk insyn och medverkan, en större summa att fördela, ökad insyn och tydlighet i tjänstemännens bearbetning av förslagen samt att vissa frågor kräver en snabbare handläggning löpande under året.Förhoppningen är att resultatet från denna uppföljning kan ge läsare en inblick i hur arbetet med prioritering och resursfördelning i Landstinget i Östergötland bedrivs numera, d v s nästan tio år efter det första stora kända landstingsövergripande prioriteringsarbetet år 2003. Intrycket hos de intervjuade är att landstinget med 2012 års resursfördelningsprocess uppnådde de uppställda målen.

• For nearly a decade, the Östergötland County Council has been working with prioritization as a basis for allocating resources. However, the process has changed over the years and has become known as the resource allocation process.In 2012, the county council’s resource allocation process started with team leaders collecting and ranking proposals from their centres based on what they found to be new needs and interventions requiring additional resources. These proposals were supposed to address interventions estimated to cost at least 2 million Swedish kronor (SEK), and each centre could submit no more than ten proposals. Then, representatives of the various centres were assembled in groups to discuss and arrive at an overall proposal for the county council. Administrators reviewed and processed the proposals, after which politicians on the board of health made decisions on the allocation of new resources. Based on these decisions, the results were incorporated into various agreements and contracts with the county council’s services.This is the fifth report on the Ötergöland County Council’s prioritization and resource allocation process. The report describes how the county council addressed resource allocation to meet new needs during 2012. Moreover, the report aims to capture and report on several participants’ experiences and viewpoints regarding the process. The information is based on: observations from county council conferences on resource allocation; interviews with politicians, administrators, and team leaders; and studies of various relevant documents published by the county council regarding the resource allocation process. In summary, the report addresses the following points:The motive for county council’s resource allocation process was perceived to be a practical issue, but also focused on creating unity, common understanding, and greater transparency.The preconditions affecting the work, i.e. uncertainty about the potential magnitude of supplementary resources and separation of the decisions into temporary one-time funding or fixed increases in framework funding, were seen as both advantages and disadvantages.The clarity of the process and its various steps was perceived to be good, but the openness and transparency of the separate components could be greater.The directives and instructions guiding the process were perceived as being lucid.The changes in the process were viewed to be positive compared to the situation in previous years, e.g. starting the work earlier in the year, adding a kick-off conference day, and including the private-sector providers. However, the separate processing of matters concerning pharmaceuticals during the year was viewed as being negative.The roles of the various participants were viewed to be clearly defined; they knew what they were expected to do. Politicians indicated that they should play a more prominent and active role in the process, while the team leaders seemed satisfied with their role.The decision-making information for the initial ranking by team leaders was viewed to have improved year after year as the process was repeated. However, variations remained in the quality of the information.Internal information and transparency has been a fundamental aim of the process and was viewed to be relatively good.External information and transparency, however, has been weak.The opportunity for dialogue amongst the various actors was reported to be satisfactory and viewed to function well.Continuation of the process was favoured by those interviewed. However, they gave examples of things that should be changed or improved, e.g. increased political transparency and participation, a greater sum to distribute, increased transparency and clarity regarding how the administrative staff process the proposals, and faster processing of certain issues throughout the year.The findings of this report will hopefully give readers some insight into the current prioritization and resource allocation process in Östergötland County Council – nearly a decade after the first major county-council-wide prioritization initiative in 2003. The interviewees felt that the county council had achieved its goals, as exemplified by the 2012 resource allocation process.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy (hsv//eng)

Nyckelord

Health Care Sector

Health Priorities

Prioritering inom sjukvården

hälsoekonomi

Sverige

Östergötland

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)