SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:liu-11217"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:liu-11217" > Konsten att leva lä...

Konsten att leva längre : Föreställningar om livets förändring i handböcker 1700-1930

Andersson, Janicke, 1975- (författare)
Högskolan i Halmstad,Linköpings universitet,Samhälle, mångfald, Identitet (SMI),Filosofiska fakulteten,Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI)
Petersson, Kenneth (preses)
Sanner, Inga, Docent (opponent)
Idéhistoria Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Stockholms universtiet,Uppsala universitet, Uppsala, Sverige
 (creator_code:org_t)
ISBN 9173310514
Stockholm : Carlsson Bokförlag, 2007
Svenska 282 s.
Serie: Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 378
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • The aim of this thesis is to explore discursive changes in conceptions of life course and ageing. I am particularly concerned with the relationship between knowledge and power in the distribution of prolongevity and body- technologies, and as referential frame in the definition of normal and deviant bodies and behaviour. Following the historical processes this study includes advisory literature in the field of prolongevity from 1700-1930. As a conclusion I have distinguished four categories of legends in the material. In analyzing the legends: Antediluvian legends, Hyperborean legends, Fountain legends, and Centenarian legends. The legends of prolongevity intermediate ideas of human ageing in, and between cultures, On a meta-level there has been three discourses intertwining each other in the making of present images on prolongevity and successful ageing: Religion, Science and The Natural. In e discursive struggle during the studied years those components have been competing for domination and space on the prolongevity agenda. The advices reflect a belief in the possibility to transform by means of moderation and harmony; a belief that grew in the eighteenth century and enhanced during the following centuries. The aim was to improve human nature to an ennobled version of her self according to divine standards. Prolongevity was in 1700-1930 a question of reaching a pre-designated length of life given by God or Nature. Today we do not believe in pre-designated life-length we only believe in prolongation. We do want the paradise but we want it here on earth, and we want to be in charge.
  • Ibland luras vi att tro att ålderdomen är ett nytt fenomen och att det är först nu i vår samtid som individer har möjlighet att uppnå hög ålder och bli riktigt gamla. Visst var det inte lika vanligt att människor blev riktigt gamla förr i tiden men åldringar fanns även då. Likaledes som att människan blivit gammal även i historisk tid så har hon sökt efter möjligheter att hindra åldrandet och förlänga livet. Människans vilja att skjuta upp den oundvikliga döden ytterligare några år medelst motion, dieter eller diverse livsförlängande kurer eller kanske bara ett gudfruktigt leverne är intresset i den här avhandlingen. Ett intresse som i mångt och mycket handlar om människans vilja att utmana ålderdomen och döden. Syftet är att analysera föreställningar om normativitet och kunskap och makt i förhållande till livsförloppet och åldrandet. Materialet består av handböcker i hur man förlänger livet publicerade 1700-1930.Det visar sig att mycket är sig förvånansvärt likt. Råden om måttlighet och naturlig diet som framfördes på sjuttonhundratalet gäller än idag. Dessutom är området omgärdat av en mängd myter och vanföreställningar. Naturligtvis finns det en hel del som har förändrats också. Bland annat har den tekniska utvecklingen gjort att helt nya möjligheter uppstått på området. Dessutom har kyrkan förlorat sin position som kunskapsförmedlare, en roll som övertagits av vetenskapssamhället.Avhandlingen visar att historiskt har diskussionen om livets förlängning förts utifrån föreställningarna om en av Gud eller naturen förbestämd livslängd. Budskapet var att det inte i första hand var en fråga om att förlänga livet utan snarare att låta bli att förkorta det. I dag förs inte längre diskussionen om livslängd utifrån givna gränser. I dag handlar diskussionen om möjligheter. Om det finns en sannolikhet att vi kan förlänga livet borde vi då inte försöka? Hur långt är det möjligt att sträcka livet? Vad är sannolikheten att vi kan leva 150 år eller 250 år eller kanske till och med i evighet?

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialantropologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Anthropology (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Nyckelord

Ageing
normality
historical sociology
deviance
technologies of the self
nature
culture
science
medicine
health
prolongevity
Åldrande
normalitet
avvikande
självtekniker
natur
kultur
vetenskap
medicin
hälsa
prolongevitet
historisk-sociologi
Social anthropology
Socialantropologi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
dok (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy