Inledning

• Vad menas med folkbildning? Den korta men mångbottnade frågan utgör stommen i denna bok. Vi kan förvisso konstatera att folkbildning i Sverige är ett område som ges ett betydande statligt stöd, vilket ligger till grund för den omfattande verksamhet som organiseras av studieförbund och folkhögskolor. Årligen deltar därigenom omkring 638 000 individer i studiecirklar. Folkhögskolorna har varje år omkring 29 000 deltagare på sina längre kurser och 84 000 på de korta. Men vad säger detta egentligen om folkbildningens innebörder? Begreppet förkommer ju även i andra sammanhang, långt bortom statsbidragsberättigade cirklar och kurser. Det kan exempelvis dyka upp när Fredrik Lindströms tv-program om språk eller svenskhet ska karakteriseras eller när någon anses ha avslöjat en vidskeplig föreställning om hur saker ligger till. Folkbildning kan även, om vi läser Nationalencyklopedin, vara ett ”samlingsbegrepp som rör människors insikter” av ett särskilt slag. Därtill kan vi också notera att relationen mellan folkbildning och folkrörelser tycks vara något som ofta kommer i förgrunden i talet om folkbildning.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Litteraturvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Literary Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Biblioteks- och informationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications -- Information Studies (hsv//eng)

Nyckelord

folkbildning begrepp

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)