Skönlitteratur i historieundervisningen på gymnasiet

• Historia är spännande och intressant för de redan frälsta, men hur får man elever att ta till sig historien och inse att den är nödvändig även för dem, att även de har rätt ull rötter bakåt i tiden?De läroböcker i historia som de tragglar sig igenom bar med nödvändighet ett svalt objektivt språk, kemiskt rentvättat fråri ett personligt tonfall eller en kontroversiell vinkling. Där möter de intellektuell ordning och reda i redogörelsen för olika typer av statsskick och för den politiska historiens skridande genom seklen. rderas böcker utbryter krig och annat elände lika ofrånkomligt som mässlingen. Sällan ställs frågan: vem drev fram kriget, vilka tjänade på det, vilka medel användes för att tvinga de ovilliga etc. När elever, och särskilt då flickorna, får välja egna uppgifter för att fördjupa sig eller skriva specialarbeten, så intresserar de sig för den sociala historien. Hur var befolkningen klädd och varför var det s stor skillnad mellan överklassens och underklassens kläder? Vad markerade överklassen med lyxkläderna? Vad åt man? Vilka möbler fanns? Bostaden? Sjukvården? Kyrkans roll och makt? Horor, häxor och kvinnans situation. Krigsteknik och krigsindustri.Allt detta är uppgifter som ger möjligheter till inlevelse i tiden. Jag önskar att läroboksförfattarna inspirerades av den nya historieskrivningen, av annalesskolan, Norbert Elias och Michel Foucault för att bara nämna några. Den politiska och ekonomiska historien borde snarast bilda ram och bakgrund till kultur- och socialhistorien.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)