Västervik – syndikaliststaden: En explorativ studie av syndikalismen i Västervik 1926–1929 / Den känslosamme historikern : Känslan som teori, praktik och ideal i forskningsarbetet

• Västervik – syndikaliststaden : En explorativ studie av syndikalismen i Västervik 1926-1929 Av Maria Karlsson”Historikern får inte undervärdera motståndet, han får inte framställa segern som en enkel sak om den hängde på ett hår. Ibland har de besegrade bidragit lika mycket till det slutgiltiga resultatet som segrarna.”Citatet av historikern E.H. Carr, som är hämtat från Eva Blombergs avhandling Män i mörker, väcker tankar om vad som egentligen påverkat historien och hur det kan ha sett ut. Historieskrivning är en viktig maktresurs och i Sverige där vi har ett starkt socialdemokratiskt parti som under lång tid innehaft regeringsmakten har det gett återverkningar på hur historieskrivningen sett ut.2 Åsa Linderborg som studerat socialdemokraternas historieskrivning menar att syndikalister och kommunister beskrivits som avvikande företeelser som inte varit något alternativ för arbetarklassen och inte heller har haft betydelse.3 Den syndikalistiska organisationen Sveriges Arbetares Centralorganisations (SAC) är den enda ursprungliga syndikalistiska organisationen i världen som överlevt sedan den dess start och som fortfarande är ett fackligt alternativ.4 Varken detta förhållande eller syndikalismen har uppmärksammats i någon stor utsträckning i forskningen om arbetarrörelsens historia. Därför kan den hittills gjorda forskningen ännu inte bidra med kunskap om i vilken utsträckning arbetarrörelsen, dess institutioner och fackföreningsrörelsen påverkats av den syndikalistiska närvaron.De många syndikalisterna i staden och det samarbete som förekom mellan syndikalistiskt- och reformistiskt organiserade arbetare inom ramen för Västerviks Fackföreningars Samorganisation, VFS5 gör problemområdet intressant då det inte var ett helt vanligt förhållningssätt och situationen i Västervik visar på ett existerande tomrum i forskningen om arbetarrörelsens historia. För att återkomma till det inledande citatet så verkar syndikalismen i Västervik inte kunna avfärdas som betydelselös, inte då ”segern” över syndikalismen kan ha hängt på ett hår.Problemområdet om syndikalisternas historiska betydelse för samhället kan ses kan ses på olika plan, inte minst exempelvis Landsorganisationens (LO) reaktioner på den syndikalistiska närvaron. I uppsatsen undersöker jag Västervik och delar av dess fackföreningsrörelse med tonvikt på syndikalisterna. I undersökningen försöker jag skaffa mig en uppfattning om vilken position och vilka möjligheter att påverka som syndikalisterna hade i fackföreningsrörelsen. Min intention med uppsatsen är att skapa några fasta punkter inför framtida undersökningar och analyser. Detta görs genom en explorativ ansats som i det här fallet innebär vida frågeställningar och ett trevande arbetssätt. Uppsatsen ska inte ses som en slutprodukt utan som en början till en fortsatt diskussion om syndikalismen i Västervik. Syftet är därför att skapa utgångspunkter inför kommande studier genom att visa på hur syndikalisternas position i Västervik skiljer sig från det angivna forskningsläget om syndikalism. Detta görs genom att syndikalisternas position i Västervik, hur den såg ut i Västervik i relation till det angivna forskningsläget med avseende på styrkeförhållandet,  samarbetet/relationen och syndikalisternas handlingsutrymme undersöks. I uppsatsen undersöks även på vilket sätt de utvalda hypoteserna om syndikalism kan alternativt inte kan förklara syndikalismen i Västervik.Studien är även ett bidrag till kunskapen om Västerviks historia, en historia som ännu inte är skriven men som är i startgroparna att skrivas utifrån projektidén Sjöstaden Västervik. Uppsatsen är också ett inlägg i diskussionen om syndikalism med förhoppning om att den kan bidra till att nyansera bilden av syndikalismen i Sverige men inte minst även en början till att ge syndikalisterna det historiska utrymme som överensstämmer med den dåtida samtidens verklighet och dess betydelse för samhällets utveckling och förändring.

• Den känslosamme historikern : Känslan som teori, praktik och ideal i forskningsarbetet Av Camilla ZiedornJag ska här undersöka känslosamhetens innehåll och användbarhet i historieforskningen. Vad är den och vad kan den bli i sin fulla potential? Inledningsvis ska jag utreda hur känslosamheten betraktas, hur den tar sig uttryck och vad man kan vinna med ett sådant förfaringssätt. Här ställs och besvaras följande frågor:Hur kommer det sig att känslosamheten har låg status i vetenskapen?Hur ser den ut i historieforskningen?Vad finns det för fördelar med en känslosam historieforskning?Den förstnämnda frågeställningen, som besvaras i det inledande kapitlet, ska betraktas som en bakgrund till de efterföljande frågorna. Därefter undersöks känslosamhetens praktik närmare. Vad innebär det att vara känslomässigt engagerad i sina studiesubjekt och vad händer i arbetsprocessen och med resultaten? Frågor som kommer besvaras är:Hur fungerar empatin som metod i den historiska forskningen och vad ger den för resultat?Fungerar alla känslor lika och har de samma existentiella status?Med detta vill jag få ett grepp om känslosamheten i historievetenskapen; vad den är, hur den betraktas, används och dess faktiska existentiella status.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)