Skrubbsår : Berättelser om ur hiv föreställs och erfars i samtida Sverige

• Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kulturstudie som utforskar föreställningar om och erfarenheter av hiv som kronisk sjukdom i Sverige under 2005–2014. Analysen av ett antal hiv-berättelser sker tillsammans med en teoretisk sammanflätning i form av den queera sårbarhetens och sjukdomens fenomenologi, samt genom de feministiska figurationerna hiv-tröskeln, skrubbsår, plåster och gruskorn. Materialet utgörs av djupintervjuer, autofiktiva texter och populärkulturella representationer. I djupintervjuer med personer som har hiv och i autofiktiva texter undersöks när och hur hiv görs och blir påtagligt i vardagslivet. Genom läsningar av de populärkulturella berättelserna Hur kunde hon?, Ophelias resa, Mitt positiva liv och Positiv undersöker avhandlingen hur protagonisterna och hiv gestaltas, vad som bygger dramaturgin samt hur normaliserande skildringar riskerar att (åter)skapa normativa gränser. Förhandlingar med normlinjer berör återkommande respektabilitet och begäret att framstå som en lyckad och lycklig individ, men även att ha ett levbart liv. Hiv-berättelser innehåller återkommande känslor som rädsla, skam och mononormativ melankoli. De utgör skrubbsår skapade i mötet med andra personer, samhällsinstitutioner och de föreställningar om hiv som finns i samhället. Likt gruskorn skrubbar föreställningarna oss. Det medför olika former av undvikande och ensamhetsorienteringar. Plåster, det vill säga individuella strategier av att exponera hiv och att distansera sig från den yttre blicken på självet görs tillsammans med och skapar känslor såsom lättnad, stolthet och ilska. Skrubbsår erbjuder en diskussion kring vardagligt hiv-görande, hur vi blir med hiv tillsammans med andra personer, normer, institutioner och samhällets skam- och kontrollmekanismer, samt hur känslor samskapar hiv. Genom ett poetiskt och skönlitterärt skrivande utgör scener och fiktiva karaktärer, baserade på intervjuer, och den autofiktiva alter-egoberättaren Desideria ett icke-distanserat och kännbart gestaltande av det relationella hiv-blivandet.

• This thesis is a transdisciplinary cultural study on the imaginaries and experiences of HIV as a chronic illness in Sweden between 2005 and 2014. HIV narratives are analyzed through a theoretical merging of a queer, vulnerable illness phenomenology and the construction of the feminist figurations: the HIV threshold, abrasion, bandages and sharp small stones. The material is in-depth interviews, auto-fiction, and popular culture representations. In in-depth interviews with people living with HIV and in auto-fictive texts, the thesis explores when and how HIV is becoming palpable in everyday life. An analysis of the ways in which HIV and protagonist with HIV are portrayed in popular culture is undertaken through the reading of HIV narratives: How could she?, Ophelia's journey, My Positive Life and Positive. It is analyzed how the dramaturgic curve and hero narratives are built and how normalization narratives of HIV in these stories risk the (re) construction of normative lines. Normative lines touch repeatedly upon respectability, the desire to be conceived as happy and successful, but also to live a liveable life. The HIV narratives unfolds trough emotions of fear, shame and mononormative melancholia that are like abrasions made from the relational becoming with HIV - generated in the encounter with other people, institutions and cultural imaginaries. These imaginaries, as sharp small stones, rub against ourselves and our bodies. Bandages, as individual strategies, of exposure and distance to the external gaze, are made of and co-constructed with emotions such as relief, pride and anger. Abrasiom offers and discusses performativities of HIV in the everyday life; how we are becoming HIV-positive together with not only other people and institutions, but also in interaction with societal dimensions of shame and control; and how emotions are co-constructing the phenomena of HIV. This thesis also builds on a poetic writing inspired by literary narratology: in particular, the poetic writing style is used in scenes with fictive characters, shaped against the background of interpretations of interviews, as well as in the auto fictive alter-ego narrator Desideria. This thesis closely portrays the relational becoming with HIV.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Kulturstudier (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Cultural Studies (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Genusstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Gender Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Nyckelord

HlV

experiences

interviews

popular culture

cultural studies gender

health

intersectionality

vulnerability

queer

phenomenology

liveability

creative writing

auto-fiction

hiv

erfarenheter

intervjuer

populärkultur

kulturstudie

genus

hälsa

normer

intersektionalitet

sårbarhet

queer

fenomenologi

levbarhet

kreativt skrivande

autofiktion

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)