Samverkan för högre övergångstal : Om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet

• Denna rapport har sin grund i det samverkansavtal som finns mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Med detta avtal som utgångspunkt genomfördes en kunskaps och forskningsöversikt våren 2019som utvecklas och diskuteras i föreliggande rapport.1 Rapporten beskriver och diskuterar det som här benämns Norrköpings kommun och Linköpings universitets logiker kopplade till högre utbildning. Dessa logiker jämförs även med en grupp ungas utbildningsstrategier.Statistik sammanställd av Norrköpings kommun (2018) visar att utbildningsnivån bland kommunens invånare är något lägre i Norrköping i förhållande till de kommuner man jämfört med samt till riket i stort. Enligt denna statistik är även övergångstalen från gymnasieskola till universitet och högskola lägre i Norrköpings kommun. Bland Norrköpings politiker och kommunstyrelse finns en uttalad stark ambition att höja dessa siffror och arbetet för att höja utbildningsnivån är ett prioriterat område inom flera av kommunens verksamheter (Vision 2035; Utbildningskontorets uppdragsplan 2019). Detta finns även med som en målsättning i det strategiska samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet. En ytterligare målsättning som finns formulerat i detta avtal är att antalet studenter på Campus Norrköping ska öka. I enlighet med avtalet ska de två aktörerna tillsammans arbeta för nå dessa mål. I den sammantagna bilden av kommunens logiker ryms idéer om livslångt lärande, jämlikhet och kompensatoriska insatser, vilka kopplas till en idé om bildning. Samtidigt uttrycks även logiker som refererar till att universitetsverksamheten är en möjliggörande kraft och grundläggande resurs som bidrar till kommunens välgång och utveckling.Den sammantagna bilden av universitetets logiker å sin sida kan utifrån denna studies fokus tolkas som vilande på en marknadsföringslogik. Studentrekrytering till universitetet konstrueras (eller med ett mer vardagligt begrepp synliggöras) som synonymt med marknadsföring, och utbildningar beskrivs som varor som ska säljas. Marknadsföringslogiken förgrenas även i en slags ekonomisk logik, eftersom marknadsföringen grundar sig på – och måste förhålla sig till – de ekonomiska förutsättningarna.Här framträder alltså en konflikt mellan kommunens och universitetets logiker, som kan exemplifieras med den nationellt, men även lokalt i Norrköpings kommun, rådande lärarbristen. Kommunen har ett stort behov av utbildade lärare och tycks ha vissa förväntningar på, eller åtminstone förhoppningar om, att Linköpings universitet kan fylla en viktig funktion i utbildandet av de lärare som kommunen behöver. Ett sätt att förstå detta är utifrån marknadsföringslogiken och dess konsekvenser: när studentrekryteringen sker baserat på en tanke om att ”sälja” mest och bäst, så är lärarutbildningarna inte de som anses vara ”häftigast” eller mest säljbara. Ett annat betydande resultat i studien, vilket diskuteras i kapitel 6, handlar om hur Norrköpings kommun resonerar utifrån den uttalade målsättningen om ett behov av att höja utbildningsnivån i kommunen. Tanken om att vara en ”bra” kommun knyts samman med tanken om att ha hög utbildningsnivå. Med andra ord är det föreställningarna om och bilderna av vad en bra kommun är som utgör grund för kommunens mål och visioner om höjd utbildningsnivå.Idén om universitetsutbildning som ett ideal är centralt även i ungas sätt att förstå och prata om högre utbildning. Ungdomarnas logik refererar på ett tydligt sätt till ett framtidsperspektiv. Nästan samtliga informanter vill plugga vidare efter studenten, och det motiveras av en föreställning om att det innebär bättre framtidsutsikter. På så vis framträder ungdomarnas logik som att utbildning är synonymt med ett gott framtida liv. I speglingen mot universitetsutbildningens möjliggörande funktioner konstrueras också deras yrkesexamen som barnskötare som ett ”sämre alternativ” och barnskötarprofessionen betraktas som något de kan ägna sig åt tillfälligt, i väntan på att de ska få lust att börja plugga.Vidare utgör samverkan och komplexiteter i samverkan också ett huvudresultat. Samverkan är en självklarhet och utgör en central och gemensam (mellan LiU och Norrköpings kommun) tydligt uttalad ambition. Dock menar vi att på flera punkter finns oklarhet och parternas samverkan i frågor om utbildning och bildning kan behöva definieras mer specifikt avseende tex. parterna uppdrag och mål. Dessa frågor är kopplade till kommunens utveckling avseende tex. sysselsättning och arbetsmarknadspolitik, välfärd samt forskningspolitik.Med denna rapport vill vi uppmärksamma några avgränsade aspekter av en komplex helhet. Vi är medvetna om att de skillnaderna i logik mellan aktörerna som rapporten belyser bland annat handlar om universitets domäner och kommunens lokala ansvar, men vi menar att denna rapport kan bidra med kunskap om samverkan mellan två viktiga samhällsaktörer.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Public Administration Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Nyckelord

Norrköpings kommun

Linköpings kommun

Samarbete

Högskoleundervisning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)