Klassamhällets rasifiering i arbetslivet

• Det här kapitlet handlar om rasifiering av arbetslivet, med speciellt fokus på hur det påverkar den svenska arbetsmarknaden. Det är ett försök att skissa på en bild som tar hänsyn till två centrala maktrelationer i det svenska samhället - klass och rasifiering. Fokus på en rasifierad arbetsklass lyfter å ena sidan fram hur en allt högre andel av arbetarklassen utgörs av rasifierade och å andra sidan hur delar av arbetarklassen rasifieras. Utgångspunkten är att arbetarklassen aldrig varit homogen och att dess karaktär skiftat över tid. Att förstå den heterogena grupp av människor som definieras som arbetarklass - trots alla svårigheter kring en precis definition - är viktigt, menar jag, av två centrala och förbundna skäl. Det första skälet är kopplat till kapitalismens funktionssätt, och inte minst hur andra maktrelationer samverkar med kapitalismen. Att förstå klasstruktur utan att förstå betydelsen av patriarkat och könsrelationer, såväl som rasism och rasifierade relationer, blir i bästa fall en abstrakt lek och i värsta fall centralt för att missförstå samhället. Det andra skälet är kopplat till kunskap och dess roll i att möjliggöra strategier för samhällsförändring. Här är en intersektionell klassanalys som väver in andra maktrelationer central för att dels få en utvecklad bild hur ojämlikheter skapas, dels för att förstå hur koalitioner och politiska projekt kan byggas som har möjligheter att skapa en större och starkare rörelse för social rättvisa. Det här kapitlet har tre övergripande syften. Det första är att visa på mekanismer och processer som rasifierar arbetslivet. Det andra att skissera en bild på ett rasifierat arbetsliv i Sverige och mer specifikt en rasifierad segemtering av den svenska arbetarklassen. Det tredje och sista är att diskutera effekterna av en rasifierad arbetarklass när det gäller arbetarklassen som ett i bred mening politiskt subjekt. Kapitlet är uppdelat i sex avsnitt. Efter denna inledning diskuterar jag kortfattat teoretiska perspektiv kring klass och rasifiering. Därefter redogör jag för några tendenser kring samhällsförändring som sätter sammanhanget för kapitlets fokus kring rasifiering. I det följande avsnittet diskuteras mekanismer och processer som producerar en rasifierad arbetarklass, för att i avsnittet därefter ge en grov bild kring klassamhällets rasifiering. Innan kapitlet avslutas utforskar jag kortfattat hur den rasifierade skiktningen i klasstrukturen kan påverka klasskampen. Kapitlet avslutas med en summering som försöker foga ihop de olika avsnitten.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

2000-talet

Klassväsen

Etnicitet

Arbetsmarknad

Sverige

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)