Distansförlagd arbetsmiljö : en kvalitativ studie av lärarstudenters och universitetslärares erfarenheter av förändrade utbildningsvillkor under covid-19-pandemin

• Studien belyser utifrån ett arbetsmiljöperspektiv förändringar i lärarstudenters och universitetslärares arbetspraktiker under den oförutsedda övergången till distansutbildning. Studiens tematiska analys av kvalitativa enkäter förankras teoretiskt i Karaseks och Theorells (1990) tredimensionella modell bestående av komponenterna krav, kontroll och socialt stöd i det egna arbetet. Studien visar att övergången till distansundervisning har skapat svårigheter på grund av bristande kontroll över nya studie- och undervisningsrutiner samt minskad tillgång till olika former av kollegialt stöd. Deltagarna ser samtidigt vissa pedagogiska och effektiviseringsmässiga förtjänster med bruket av ny teknik. I båda grupperna poängteras därtill att tid sparas genom distansundervisningens frånvaro av resor och pauser på campus, vilket tycks minska kraven och öka kontrollen över arbetet. Svårigheten att väga dessa förtjänster och förluster mot varandra betonas i studien då positiva upplevelser av ökad arbetsflexibilitet kontrasteras av deltagarna med upplevelser av minskat stöd när campusstrukturen försvinner och ökade krav tillkommer i form av extraarbete, större ansvarstagande och ökad kognitiv arbetsbelastning. Studien fokuserar även distraktioner i hemmiljön och hur avsaknad av informella möten påverkar studiemotivationen och försämrar arbetsmiljön. I studien framhävs övergången till distansläge emellertid som en process där vissa studenter har utvecklat olika strategier för att öka kontrollen.

• The study illuminates, from a work environment perspective, changes in teacher students’ and university teachers’ work practices during emergency remote teaching. The study’s thematic analysis of qualitative surveys is theoretically grounded in Karasek and Theorell’s (1990) three-dimensional model consisting of the components demands, control, and social support. The study reveals that the transition has led to a lack of control due to new routines and reduced access to collegial support. However, the participants also recognize certain educational and efficiency benefits with the use of new technologies and emphasize that time is saved through the absence of travel and breaks on campus, which appears to reduce demands and increase the control over work. Balancing these benefits and losses is difficult, as positive experiences of increased flexibility are contrasted with experiences of reduced support and increased demands in the form of extra work, greater responsibility, and increased cognitive workload. The study also focuses distractions within the home environment and how the absence of informal meetings affects study motivation and degrades the work environment. However, the study also illustrates the transition as a process where some students have developed strategies resulting in increased control.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

Nyckelord

remote teaching

remote studies

social support

motivation

flexibility

distansundervisning

distansstudier

socialt stöd

motivation

flexibilitet

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)