Nina och Tina : Föreställningar och erfarenheter bland två unga flickor i Stockholms multietniska värld

• Based on her book titled "Multikultiungdom" (Multi Cultural Youth) the author examines processes of integration, ethnic and gender identity formation among young paople of immigrant background in Sweden. Those processes, the author maintains, tend often to be reduced to stereotypical images of cultural differences. Immigrant youth may share similar social conditions characterised by cultural marginalisation and social exclusion. However, their individual careers are based on personal experiences. Using the example of two young girls, two cousins with similar social background, the paper discusses differences in their individual careers. The analysis points to the importance on class, ethnicity and gender, but also to the meaning of personal social networks, family relations and family history.

• Beteckningen “invandrare” hänför sig till en ingalunda enhetlig grupp av människor, lika litet som beteckningarna “utlänningar”, “flyktingar”, “naturaliserade svenskar” och liknande. Sådana ytliga och trubbiga kategoriseringar får lätt en negativ funktion genom att uppmåla bilden av en homogen grupp av i grunden specifikt annorlunda människor. I den ena eller andra varianten leder stereotypa kategoriseringar till negativa konsekvenser för utpekade människors livsvillkor och deras möjligheter att själva forma sitt eget liv efter egna förutsättningar och intressen. Ungdomar med invandrarbakgrund delar i många avseenden liknande sociala livsvillkor präglade av kulturell marginalisering och socialt utanförskap. Deras livskarriärer visar sig samtidigt att bli individuella. De har ofta erfarenhet av segregerade bostadsmiljöer och har känt av såväl diskriminering som stigmatisering. Men det är inte bara etnicitet och hudfärg som spelar en roll, utan också personliga livsvillkor och livserfarenheter. Den kulturella och sociala determineringen spelar bara en begränsad roll. Dottern till en akademiskt utbildad och invandrad mamma räknar förmodligen med en akademisk yrkeskarriär. Men det kan också dottern till en lågutbildad, invandrad arbeterska göra.I det följande skall jag beskriva två unga flickors livserfarenheter som konkretiserar dessa inledande tankegångar. Nina och Tina är barn till jugoslaviska föräldrar som i slutet av 1960-talet invandrat till Sverige. Föräldrarna är kusiner med liknande social bakgrund och erfarenheter som invandrare i Sverige. Men flickorna, som vuxit upp i nära gemenskap mellan sina respektive familjer, uppvisar helt olika föreställningar om världen. Betydelsen av klassbakgrund, liksom föräldrarnas och andra vuxnas förväntningar, påverkar deras skilda erfarenheter och livskarriärer. Vuxenblivandets våndor, ansträngda föräldrarelationer, mångfacetterade kamratrelationer samt frihetens och kärlekens innebörder och gränser i ett mångetniskt sammanhang utgör ett påtaglig inslag i deras komplexa identitetsarbete och livssammanhang. Det är också denna, den vardagliga livets komplexitet, som måste uppmärksammas om vi skall kunna förstå den individuella livets variationer, bortom stereotypier om ”invandrarungdomar”. Först därför några teoretiska funderingar avseende den dominerande bilden av ”invandrarungdomar”.

Nyckelord

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)