Sjukskrivningssystemet och dess aktörer : Efter införandet av rehabiliteringskedjan

• Sedan 2008 har ett antal större förändringar gjorts i sjukförsäkringen. Främst har rehabiliteringskedjan, dvs. införandet av fasta tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning, stått i fokus för debatten. Med tidsgränserna sattes en slutgräns för hur länge sjukpenning betalas ut, vilket tidigare inte fanns i försäkringen. I denna studie undersöks hur sjukskrivna, arbetsgivare, försäkringskassehandläggare och läkare resonerar kring dessa tidsgränser, arbetsförmågebedömningar, rehabilitering och återgång i arbete. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med sjukskrivna, arbetsgivare, handläggare på Försäkringskassan samt primärvårds- och företagsläkare. Totalt intervjuades 24 personer. Sjukskrivna, arbetsgivare och läkare upplever att Försäkringskassans handläggare blivit mindre tillgängliga, och generellt uppfattas handläggarna som alltmer passiva i rehabiliteringsprocessen. Handläggare på Försäkringskassan menar att de senaste årens regeländringar har medfört en mer administrativ handläggarroll, där mer tid läggs på att hålla tidsgränser än att arbeta med faktisk rehabilitering. Handläggare upplever också att etiska dilemman uppstår när individuella bedömningar kommer i konflikt med tidsgränserna, vilket upplevs som stressande. De sjukskrivna upplever att Försäkringskassan borde ta ett större ansvar för att driva sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen framåt, eftersom de själva har svårt att överblicka och navigera i sjukförsäkringssystemet. Även arbetsgivarna i studien förväntar sig att Försäkringskassan ska ta större ansvar för sjukskrivningsprocessen. Handläggarna på Försäkringskassan har å sin sida blivit alltmer benägna att lägga detta ansvar på de sjukskrivna. Studien identifierar också flera brister i samverkan mellan arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassan kring bedömningen av sjukskrivnas arbetsförmåga. Försäkringskassans handläggare lägger stor vikt vid de medicinska underlagen i bedömningarna, och ger uttryck för en tveksamhet inför att använda andra informationskällor (såsom SASSAMkartläggningar), då det upplevs som avsteg från rådande riktlinjer. Ett av syftena med rehabiliteringskedjan var att skapa en mer enhetlig och standardiserad sjukskrivningsprocess. Dock upplever såväl handläggare som sjukskrivna att systemet är oflexibelt och inte tar hänsyn till individers olikheter och skilda behov, och att de fasta tidsgränserna därmed medfört en ökad orättvisa för de sjukskrivna. Även om bemötandet från handläggare på Försäkringskassan i många fall upplevs som bra, uppfattas sjukförsäkringssystemet som orättvist; studien ger därmed i första hand exempel på upplevd proceduriell orättvisa, snarare än upplevelser av orättvist bemötande. Studien visar på ett ytterligare behov av att studera etik, rättvisa och kvalitet i sjukskrivningsprocessen. 

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)