En forskningsmiljös digitala avtryck

• Det är en svindlande erfarenhet i hur hög grad, och med vilken hastighet, digitalt baserad information har blivit en del av vår vardag. Hart när ett enda samtal kan föras utan att den nätuppkopplade mobilen skall rådfrågas kring faktauppgifter kring bandyresultat eller för tillfället bortglömda filmskådespelares namn. Denna ständiga närvaro, och dessutom förväntade närvaro, av digital information har givetvis även påverkat det akademiska livet och tillvaron som forskare på en hittills oöverskådlig nivå. Att idag vara doktorand och skriva en doktorsavhandling är på flera sätt någonting annat, något både lättare och svårare, än det var för bara trettio år sedan. Den direkta tillgången till information av alla upptänkliga slag har underlättat positioneringen och överblicken i relation till det egna huvudspåret men har samtidigt ställt doktoranden inför ett intrikat sorterings- och värderingsarbete liksom i viss mån berövat doktoranden gångna forskargenerationers fullt legitima ursäkt att man inte känna till forskning som hade varit relevant att känna till. För forskningsmiljöerna innebär den digitala erfarenheten, vid sidan av de nya forskningsredskap och informationskanaler som öppnar sig, bland annat ett större oberoende av fysisk placering, bättre möjligheter att anknyta till relevanta nätverk och kluster utanför miljön samt en större överblick över aktiviteter, finansieringsmöjligheter och kontaktpunkter av betydelse för den egna verksamheten. Men det finns ett villkor för att den interaktivitet som ligger i det digitala informationsflödet skall kunna komma forskningsmiljön till godo : Man måste själv synas.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

Humaniora -samhällsaspekter- konferenser

Kulturarv -samhällsaspekter- konferenser

Kultur -samhällsaspekter -konferenser

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)