QALY som effektmått inom vården : Möjligheter och begränsningar

• Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering  uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en  QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.

• As health care resources are finite priorities are necessary in order to attain an optimal use of resources. To support priority setting an increasing number of health economic assessments are undertaken, in which costs for different treatment strategies are compared to the positive effects on health/quality of life that they result in. These positive effects are often expressed as quality adjusted life years (QALYs) and the result of a health economic assessment is expressed as a cost per QALY gained. However, it is not self-evident what a QALY stands for as it can be measured and calculated in different ways.This report is dedicated to QALY with respect to what it means, what it is meant to represent, how it is measured, theoretical and methodological problems, and possible alternative procedures. The purpose of the report is furthermore to identify interesting and relevant research questions regarding QALY and the measurement of health care effects.The report starts with an introductory chapter putting the QALY-approach into context through a background and theoretical basis. Then prospect theory is briefly outlined. Prospect theory was launched as a critique against the basis of the traditional QALY-approach (i.e. the expected utility theory) and might constitute a possible alternative approach for measuring effects in health care. Chapter 2 describes from which perspectives QALY-weights can be measured and the significance of choice of perspective to the result. By perspective is here mainly meant who should be asked for how good or bad a state of ill health is, affected patients or representatives of the public? In chapter 3 methods for measuring and valuing QALY-weights are described. Both direct and indirect methods are explained. Methodological problems are described and pros and cons of different methods are discussed together with expected differences in results. Chapter 4 is dedicated to the special issues of negative QALY-weights, i.e. health states worse than death, and valuation of temporary health states. Methods for measuring QALY-weights in these situations and its methodological problems are discussed. In chapter 5 the QALY-approach is put into context by relating it to the concept of fairness. Issues discussed are for instance whether the QALY-approach is compatible with a fair distribution of resources and if fairness should be taken into account or not in the QALYapproach. In chapter 6 the QALY-approach is linked to theories of happiness. Might theories of happiness enrich the traditional health economic approach? Can theories of happiness contribute to better methods for measuring health care outcomes, i.e. what we usually call QALY? The report is closed with a discussion leading to interesting and important research questions.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)