Musiskt lärande : ett förhållningssätt för alla lärare

• Denna skrift innehåller bland annat utdrag ur tre examensarbeten som är skrivna inom Pedagogiskt arbete på Lärarprogrammet vid Linköpings Universitet 2004. Skriften vänder sig till studerande vid lärarutbildningar, verksamma lärare i skola, universitet/högskola samt i annan pedagogisk verksamhet.I arbetsgruppen som gemensamt arbetade fram uppslaget till denna skrift samt genomförde intervjun med Jon-Roar Bjørkvold ingick, förutom de studenter som skrivit olika kapitel, även studenternaLinnéa Fredriksson och Ulrika Widén. Kursansvarig lärare och sammanhållande länk har varit Christel Öfverström. De som skrivit kapitel är:Sofie Eriksson: Musiskt lärande - en form för innehållet.Margaretha Grahn: Inledning samt Begreppet musisk och inriktningen musiskt lärandeFredrik Hamilton: Farhågor – Förhoppningar – Förståelse en studie av hur några lärarstudenter med ny inriktning ser på jobbet och framtiden.Anna Jerkland: Är Musiskt Lärande ett ämne för alla? Hur lär vi oss och hur kan musiskt lärande främja inlärningsprocessen?Här nedan följer arbetsgruppens gemensamma inledning.Vad innebär inriktningen Musiskt Lärande? Estetiska institutionen (ESI) menar att genom Musiskt Lärande jobbar man med andra uttryck än bara de verbala. Kunskap formas genom sinnesupplevelser på ett lekfullt och experimentellt sätt men med många olika inlärningsmetoder för att ge en bred utveckling. Musiskt Lärande integrerar naturligt ämnen med varandra till en helhet och utgångspunkten för detta sker med hjälp av bild, dramakommunikation, musik och idrott/rörelse.Vi som studenter i Musiskt Lärande har tagit fasta på Howard Gardners nio olika intelligenser som exempel på olika inlärningsmetoder. Med utgångspunkt från muserna och de nio intelligenserna så menar vi att Musiskt Lärande täcker alla olika inlärningsstilar, intelligenser och behov. Vi instämmer även i Jon-Roar Bjørkvolds syn på det musiska, att det handlar om att utveckla fantasin och att kunskap får liv genom människor. Undervisningen behöver ta fasta på leken och fantasin och då inte bara genom att använda estetiska ämnen i undervisningen. Det kreativa behöver inte vara estetiskt, däremot är det kreativa alltid musiskt. All undervisning kan därför bli musisk men det kräver också att läraren är musisk. Det musiska i människan föder skapande och kreativitet vilket ger ett eget uttryck. Jon-Roar Bjørkvold föreslår att alla lärarstuderande skulle få möjlighet till ett år av ”skapande praktisk lek, improvisation och dans” för att upptäcka och synliggöra sin egen musiska kompetens.Innehållet i denna skrift vill öppna för ett annorlunda sätt att förhålla sig till lärande.Följande frågor är centrala:Vad betyder ordet musisk, var kommer det ifrån och hur förhåller det sig till inriktningen Musiskt Lärande vid Linköpings universitet?Hur kan Musiskt lärande främja lärande/ inlärningsprocessen?Varför och på vilket sätt kan ett musiskt förhållningssätt bidra till en holistisk syn på lärande?Slutligen behandlas hur några lärarstudenter med en musisk inriktning ser på jobbet som lärare och framtiden.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Lärande (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Learning (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)