SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:lnu-11750"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:lnu-11750" > Kommunsammanläggnin...

Kommunsammanläggningarna 1952-1974 : Hur blev de politiskt möjliga?

Erlingsson, Gissur Ó, 1974- (författare)
Linköpings universitet,Centrum för kommunstrategiska studier – CKS,Filosofiska fakulteten
Wångmar, Erik, 1968- (författare)
Linnéuniversitetet,Institutionen för samhällsvetenskaper, SV,Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitet
Ödalen, Jörgen, 1975- (författare)
Uppsala universitet,Statsvetenskapliga institutionen
 (creator_code:org_t)
Göteborg : University of Gothenburg, 2010
2010
Svenska.
Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - Göteborg : University of Gothenburg. - 2000-8058 .- 2001-3310. ; 14:3-4, s. 3-36
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av densvenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner.Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom attanalysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakligaargumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten,(c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades underde debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdrivadessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionäraförklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningartill förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv somförklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar föratt vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det socialakonfliktperspektivet.
  • During 1952–1974 the Swedish municipal structure was radically reformed. In 22 years the number of municipalities was reduced from 2 498 to 278. What makes suchlarge-scale reforms possible? We answer this question by analyzing the politicsbehind the amalgamation reforms. We investigate (a) the main arguments for theamalgamations, (b) the degree of consensus behind the decisions, (c) if any alternativeswere presented in the debates leading up to the reforms, and finally (d) how itwas politically possible to push through these reforms. Two different models ofexplanation are put to the test; evolutionary accounts, which see the amalgamationsas rational adaptations to changing social and economic circumstances are contrastedwith a social conflict perspective, which explains the amalgamations in terms of theirdistributional consequences. We argue that an analysis of Sweden's municipal amalgamationreforms supports the social conflict perspective.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Political Science (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Statsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Political Science (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Public Administration Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Kommunal indelningsreform
Political science
Statsvetenskap
Political Science
Statsvetenskap
Statskunskap

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
art (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy