Den svenska lärarstudenten i idrott och hälsa

• I Sverige har en stark expansion av studenter till högre utbildning skett under de senaste två decennierna. Flera orsaker finns till detta: många utbildningar har förlängts, dvs studenter stannar kvar längre inom systemet, nya lärosäten har tillkommit och utbildningsutbudet har expanderat. Socialt sett har expansionen inneburit en stark tillströmning från grupper som inte tidigare har studerat på universitetsnivå – ur ett meritokratiskt perspektiv har förändringen lett till en ökad andel studenter med svaga skolmeriter (Broady, Börjesson & Bertilsson 2009:12). Vad som drastiskt förändrats är dock söktrycket till lärarutbildningarna. Det kan vara av intresse att studera rekryteringen till idrottslärarutbildningen - då många förändringar skett under senare år.Syftet är att beskriva idrottslärarstudenterna med fokus på deras dispositioner i termer av erfarenhet, resurser och smaker. Vi tar utgångspunkt i den franska kultursociologen Bourdieus teorier och begrepp. I Bourdieus tankar om hur den sociala världen är konstruerad har gruppers sociala bakgrund, erfarenheter och levnadsvanor betydelse för deras val och handlingar. Bourdieu (1977, 1990, 2000) förundrades över att vi trots att vi i praktiken kan välja fritt och upplever att vi gör det, ändå i så hög grad väljer i linje med det sociala sammanhang vi är uppväxta i och har erfarenheter ifrån. En enkätstudie har genomförts där samtliga sju lärosäten med examensrätt ht 2011 deltog och de nyrekryterade studenterna besvarade enkäten (208 studenter). data har analyserats med hjälp av SPSS 20.0.Resultat visar att de studenter som ht-11 påbörjade sina studier i idrott och hälsa kan beskrivas som en ganska homogen grupp som dock skiljer sig på en del punkter från den genomsnittliga lärarstudenten. I den undersökta gruppen är exempelvis drygt 60 % män jämfört med ca 20 % för den totala gruppen lärarstudenter. I ett åldersperspektiv är hälften av gruppen mellan 21-25 år, ca 40 %är mellan 18-20 år och knappt 10 % är äldre än 25 år. Majoriteten av studenterna har genomgått ett studieförberedande gymnasieprogram och av dessa har drygt 40 % gått ett program med idrottsinriktning. Cirka 60 % av studenterna har en eller två föräldrar med universitets-/högskoleutbildning.Innan studenterna började sin utbildning i idrott och hälsa hade drygt 10 % skaffat sig erfarenhet av arbete inom förskola eller skola. En betydligt större andel, knappt 60 %, hade erfarenhet av annan yrkesverksamhet. När det gäller idrottserfarenhet uppger drygt tre fjärdedelar att de har sådan och knappt tre fjärdedelar att de även har erfarenhet av att vara ledare inom idrottsrörelsen. På fritiden ägnar sig studenterna huvudsakligen åt eget idrottande/motionerande, umgås med vänner, Internet i olika former, se på video/teve samt umgås med familjen. Däremot är intresset för exempelvis politik och kultur lågt.Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press.Bourdieu, P. (1990). The Logic of Practice. Cambridge: Polity Press. Bourdieu, P. (2000). Pascalian Meditations. USA: Stanford University Press.Broady, D., Börjesson, M. & Bertilsson, E. (2009). Lärarutbildningens hierarkier, Nordisk tidskrift för kultur- og samfundsvidenskab (4), 5–17.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Idrottsvetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Sport and Fitness Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

idrottslärarutbildning

lärarstudent. Bourdieu

Idrottsvetenskap

Sport Science

Samhällsvetenskap/Humaniora

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)