SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:lnu-48155"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:lnu-48155" > Uppskattning, kriti...

Uppskattning, kritik och förväntan - i ungdomars berättelser om ett samarbetsprojekt i ungdomsvården

Basic, Goran, 1972- (författare)
Lund University,Lunds universitet,Sociologi,Sociologiska institutionen,Samhällsvetenskapliga institutioner och centrumbildningar,Samhällsvetenskapliga fakulteten,Sociology,Department of Sociology,Departments of Administrative, Economic and Social Sciences,Faculty of Social Sciences
 (creator_code:org_t)
ISBN 9172673001
Lund : Network for Research in Criminology and Deviant Behavior, 2009
Svenska 87 s.
Serie: Network for Research in Criminology and Deviant Behavior, 1104-1153 ; 2009:2
Serie: Research reports / Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University ; 2009:2
  • Rapport (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • The purpose of this study is to analyse the way young people who were institutionalised in so called special youth-homes experienced, defined and iterpreted on the one hand the project “Motverka Våld och Gäng” (meaning: “Counteract Violence and Gangs”), and on the other hand the Coordinators employed in this project. There is a big variation in the perception of the coordinators. One common denominator is that the commission of Coordinator and the context in wich the Coordinator acts seems to be flexible enough for one individual to play the role in many different ways. It is only when the specific Coordinator selects an activ, prompt, independent, personal and relatively strong characterization of the role that he or she obtain a chance to have an impact. The personal aspect of the relationship between the young and the Coordinator is depicted as important and it seems as if it plays an important role in the care-giving chain.
  • Syftet med denna studie är att analysera hur ungdomar som varit placerade på särskilda ungdomshem upplever, definierar och tolkar ett behandlingsprojekt, som involverade olika myndigheter, benämnt Motverka Våld och Gäng. Dessutom uppmärksammas hur de tolkade de i projektet anställda samordnarna.Den personliga aspekten i relationen mellan ungdomar och samordnare framställs som viktig och det verkar som om den aspekten fyller en viktig funktion i vårdkedjan. Ett gott samspel mellan samordnare och ungdom kan stärka att samordnarens förutsättningar att påverka vårdkedjan under förutsättning att samordnaren accepteras av socialsekreteraren i fallet. Om samarbetet mellan samordnare och socialsekreterare är bristfälligt kan socialsekreteraren komma att uppleva ungdomens uppskattning av samordnaren som en allians mellan ungdom – samordnare mot socialsekreteraren. Detta kan ge negativa effekter på ungdomens vårdkedja. Samordnarna uppskattas av ungdomarna om de är trovärdiga och förtroendeingivande, och detta tycks enbart inträffa om de är personliga. En samordnare som intar rollen som – ytterligare en – distanserad och formell myndighetsperson blir endast ännu en av de många vuxna, som omger dessa ungdomar. Samtidigt måste samordnaren behärska myndighetsperspektiven. En omtyckt samordnare är en samordnare som kan kontrollera och inspektera vad övriga myndighetsaktörer gör, och som inte enbart intar en kompisroll.Samordnarna uppskattas inte av de unga när de inte gör någon skillnad. En samordnare som inte ringer eller på andra sätt tar kontakt, som förblir okänd och anonym och som förefaller ha ett otydligt eller ”dimmigt” uppdrag får ingen respekt. Samordnare uppfattas som obetydliga och oanvändbara om de inte framträder som tydliga personer i de ungas värld. Om samordnaren enbart tar på sig rollen av ytterligare en person ”på mötet”, en person som ”sitter med” utan att det märks, då löper samordnaren stor risk att bli föremål för kritik från de unga. Samordnaren måste, utifrån deras perspektiv, ta plats och aktivt tala för de ungas sak. Om detta inte sker väljer de unga en annan aktör i det persongalleri som omger honom eller henne och samordnaren blir perifer och betydelselös. Det spelar då ingen roll om samordnaren bedöms som ”trevlig”. De unga eftersträvar personlig kontakt men det innebär inte att de har överseende med att ”ingenting händer” genom denna kontakt; tvärtom tycks de då bli extra besvikna och misstänksamma. Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur samordnare uppfattas. Uppdraget som samordnare och det sammanhang i vilket samordnaren agerar förefaller tillräckligt tänjbart för att en enskild individ ska kunna spela rollen på vitt skilda sätt. Det är först när den enskilde samordnaren väljer en aktiv, pådrivande, självständig, personlig och relativt stark rollframställning som han eller hon kan få betydelse. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

Nyckelord

sociologi
ungdom
projekt
samordnare
variation
konflikt
allians
kontroll
sociology
sociologi
ungdom
projekt
samordnare
variation
konflikt
allians
kontroll
sociology

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Basic, Goran, 19 ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Sociologi
och Sociologi
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Utbildningsveten ...
och Pedagogiskt arbe ...
Delar i serien
Network for Rese ...
Av lärosätet
Linnéuniversitetet
Lunds universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy