Konsumenttester av vinterskor och halkskydd

• Sjukvårdsbaserad skadestatistik från Sverige visar att singelolyckor med fotgängare på is och snö, orsakar höga skadetal. I Sverige beräknas ca 10000 män och 15000 kvinnor uppsöka sjukvård på grund av skada vid fall på snö och is. Personer skadade i fallolyckor på snö och is har svårare skador och längre konvalescenstid jämfört med fotgängare som faller på barmark. Det är därför viktigt att identifiera preventiva metoder och hjälpmedel för fallolyckor vintertid.Syftet med detta arbete har varit att genomföra konsumenttester av vinterskor och halkskydd på olika underlag med avseende på hur väl de fungerar som skydd mot att halka samt hur användarvänliga de upplevs av brukaren. I arbetet har det också varit viktigt att försöka identifiera kriterier som kan anses vara betydelsefulla för att bedöma vinterväglagsegenskaperna. Dessutom fanns ett behov av att ta fram underlag och förslag på en standardiserad metod för halkskydds-/vinterskortester och en märkning som ger konsumenterna möjlighet att bedöma och jämföra halkskyddens respektive vinterskornas egenskaper innan köp.Testmetoden som tagits fram för att undersöka halkskyddens och skornas egenskaper bygger på tidigare erfarenheter från tester av halkskydd. Metoden bygger på att försökspersoner genomför gångtester med halkskydd och skor på olika underlag samtidigt som olika mätmetoder, både objektiva och subjektiva, används för att kategorisera gång. Tester har genomförts av 9 försökspersoner, över 45 år, 4 män och 5 kvinnor, som testat 19 halkskydd och 20 olika skor. Fyra olika underlag har använts för att kategorisera egenskaperna på de undersökta halkskydden och skorna: is, is täckt med snö, packad snö, torr betong.Testmetoden har kompletterats med laboratoriemätningar av halkskyddens och skosulornas friktion på is samt hårdheten hos skornas sulor. Multipel hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att identifiera vilka kriterier som kan ha betydelse för fotgängarnas skattade helhetsupplevelse av de testade halkskydden på olika underlag.Resultatet av förmätningarna visar att testgruppen (fem kvinnor och fyra män med medålder 47 år) motsvarar en normalpopulation, avseende variationer i de uppmätta bakgrundsparametrarna.FIOH:s friktionsmätningar på is av samtliga skor och halkskydd visar att halkskydden har genomgående högre friktionsvärden än skorna, dvs. de har bättre fäste på is än de skor som testats men resultaten visar på små skillnader mellan de sämsta halkskydden och de bästa skorna.Resultat från friktionsmätningen, som den utförs idag i fixerat utförande, ger inte överensstämmelse med försökspersonernas upplevelser av gångsäkerhet eller fallrisk. Försökspersonernas gångcykel med hälisättning, överrullning och fotavveckling bygger upp den samlade uppfattningen om egenskaperna och fångas enbart i de subjektiva mätmetoderna.Sex kriterier som bedömts viktiga att ta hänsyn till när det gäller halkfri gång med en vintersko har kunnat identifieras via analys av försökspersonernas fritextsvar avseende fördelar, nackdelar och övrig funktionalitet: gångsäkerhet, möjliggör ett naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet och passform/komfort. Gångsäkerhet är viktigast och omfattar fäste/grepp, detta är viktigast på is, is/snö vid gång samt vid start och stopp.Sju subjektiva kriterier för halkskydd har också identifierats; gångsäkerhet, tillåter naturligt gångmönster, stabilitet, förutsägbarhet, flexibilitet, passform/komfort, och ljud. Gångsäkerhet är viktigast.Den självskattade hälisättningen på underlagen ren is samt på snö på is framkom som det viktigaste kriteriet för testpersonernas helhetsupplevelse av skyddet. Även skattad fotavveckling på alla underlag med främst på främst på snö på is var av betydelse. Upplevd balans och fallrisk var mest utslagsgivande för helhetsupplevelsen av de halkskydd som inte valdes för eget bruk. Det tyder på att en lägre grad av skattad kontroll av kroppshållning och balans under gång med skyddet är en relevant indikator för att identifiera skydd med bristande funktioner.Variablerna subjektivt skattad fallrisk, balans, hälisättning och fotavveckling kan samtliga relateras till ett skydds halkegenskaper och funktion. Upplevd fallrisk samvarierar med såväl balans, hälisättning och fotavveckling vilket innebär att kriteriet upplevd fallrisk kan antas omfatta de övriga och kan väljas som en enskild variabel i fortsatta analyser.Kvalitetsnivåer i bedömningsskalor kan antas gå att knyta till de subjektiva kriterierna.En standardiserat testmetod för klassindelning av egenskaper för vinterskor respektive halkskydd bör bygga på mätmetoder med försökspersoner enligt ovan.Fortsatta studier med fler testpersoner behövs för att verifiera de resultat som indikeras ovan.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Sjukgymnastik (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Physiotherapy (hsv//eng)

Nyckelord

Traffic Engineering

Trafikteknik

Physiotherapy

Fysioterapi

Hållbara transporter (FOI)

Sustainable transportation (AERI)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)