Förskola på vetenskaplig grund. : Förskolechefers och ledningsstöds beskrivningar av arbetet med vetenskaplig grund i förskolans praktik ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv

• Syftet med denna rapport är att beskriva hur ledningsstöd och förskolechefer beskriver arbetet med vetenskaplig grund samt hur arbetet med vetenskaplig grund ser ut i verksamheten. Rapporten beskriver vilka styrkor och svårigheter förskolechefer och ledningsstöden uppfattar, samt vilket stöd förskolecheferna upplever att de får av ledningsstöden. Arbetet med vetenskaplig grund tangerar det Bridges et al (2009) beskriver som evidens-baserad praktik, då förskolechefer och ledningsstöds beskrivningar av verksamheten visar att de försöker hitta den forskning som är mest tillförlitlig och som leder till bäst resultat (jfr Bridges et al, 2009). För att implementera vetenskaplig grund i förskolorna använder förskolecheferna ledningsstöden. Ledningsstöden uppfattas vara närmast verksamheten och ger förskolechefer inblick i arbetet ute i verksamheten. Både förskolechefer och ledningsstöd menar att ledningsstöden är en kanal mellan förskolechefen och arbetet ute i förskolans praktik. Det finns en osäkerhet bland en del förskolechefer och ledningsstöd när det gäller arbetet med vetenskaplig grund, där önskemål om utbildning och fördjupning i området är önskvärt. Medan andra förskolechefer och ledningsstöd anser att de vet hur de ska arbeta utifrån detta.Det som kan konstateras är att arbetet med vetenskaplig grund påverkar förskolans verksamhet ur ett nyinstitutionellt perspektiv, där vetenskaplig grund, evidensbaserad praktik och professionalism är viktiga begrepp som påverkar varandra. Eftersom det inte finns någon tradition av att arbeta med vetenskaplig grund bland förskolans personal (jfr Kroksmark, 2014) innebär det en utmaning för förskolechefer att implementera vetenskaplig grund inom förskolan där det råder en stark tradition och normativ isomorfism kring hur arbetet ska bedrivas (jfr DiMaggio & Powell, 1983). Idetta perspektiv befinner sig förskolans i en pre-institutionaliseringsfas (jfr Tolbert & Zucker, 1996). Det vill säga det finns flera antaganden av en given struktur som är begränsade till vissa situationer och har implementerats på ett varierande sätt, samtidigt som den vetenskapliga grunden är begränsad när det gäller operationalisering och syfte (jfr Tolbert & Zucker, 1996).Den normativa isomorfism bland professionen innebär att det finns ett motstånd när det gäller arbete med vetenskaplig grund. Motståndet till arbetet med vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik kan förstås i relation till att där det råder en stark institutionalisering och agerande över lång tid är det också ett större motstånd till förändringar (jfr Zucker, 1977). Det motstånd förskolechefer och ledningsstöd uppfattar, är en del i bevarandet av den kulturella förståelsen (jfr Zucker, 1977).Förskolechefer använder den vetenskapliga grunden och evidens-baserade praktiken som ett sätt att styra och definiera vad som är professionalism (jfr Evetts, 2009). Förskolechefer och ledningsstöd menar att fördelen med att arbeta med vetenskaplig grund handlar om att det ökar möjligheten till ett gemensamt språk och ger en högre kvalitet till verksamheten, där den mest tillförlitliga forskningen används. Genom att arbeta utifrån evidens och vetenskap finns det möjlighet att öka professionalismen i verksamheten (jfr Evetts, 2009). Ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv kan den vetenskapliga grunden och den evidens-baserade praktiken användas för att öka professionalismen inom verksamheten. Det vill säga genom att använda professionsbegreppet styr och definierar förskolechefer vad som kan anses vara professionellt (jfr Evetts, 2009). Ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv kan detta uppfattas som att professionen får en gemensam bas att utgå ifrån, vilket i förlängningen kan leda till att dessa idéer blir institutionaliserade inom organisationen. Det vill säga den vetenskapliga grunden och evidens-baserade praktiken innebär utifrån detta en professionalism som kan kopplas ihop med den normativa isomorfismen (jfr DiMaggio & Powell, 1983). Genom att motivera förskolans personal att arbeta utifrån vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik i relation till professionalism, kan arbetet med vetenskaplig grund uppfattas som ett sätt att öka yrkets status både som kollektiv och individuellt (jfr Evetts, 2009). Detta kan innebära att institutionalisering och implementeringen av vetenskaplig grund och evidens-baserad praktik underlättas då institutionalisering kräver mening för att ske (jfr Zucker, 1977).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

vetenskaplig grund

evidens-baserad praktik

nyinstitutionalism

institutionalisering

profession

professionalism

förskola

Pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)