Webinarier som mötesplats för lärande på distans

• Syftet med denna pågående studie är att undersöka hur och på vilket sätt två grupper av stu-denter i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng upplever lärandet, individuellt som kollek-tivt, att mötas ansikte mot ansikte (F2F) i nätbaserade webinarier (WEB-baserade semI-NARier) och parallellt kunna kommunicera via chatten. Ena gruppen har inför webinarierna haft tillgång till ”flipped”-miniföreläsningar. Följande frågeställningar söker jag svar på: • Hur använder studenterna de synkrona webinarierna, ”flipped” miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en utökad resurs för lärande och utveckling? • Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten? Datainsamlingen omfattar i grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca 25-30 min/intervju). I grupp 2 består datainsamlingen under en 9hp-kurs vt-13 av tre ”flipped”-miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim) samt en kursvärdering (svarsal-ternativ 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls – 6. stämmer precis och två öppna frågor). Inter-vjuer kommer att genomföras under september ht-13. Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturella teorier, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhanget för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007) och åskådliggörs genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), som rör individers medie- och informationskunnighet (Bandura, 1979; 1982; 2002; Chang & Tung, 2008; Papastergiou, 2010; Player-Koro, 2012). Dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna och använda ”flipped”-miniföreläsningar samt chattkommunikationerna på ett lärorikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras: magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet (Compeau & Hig-gins, 1995). Resultaten hittills från studie 1 av åtta webinarier, chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika hand-lingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtals-utbytet bidrar till lärande (identitet). Resultaten hittills från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre ”flipped”-miniföreläsningar och tre webinarier visar att majoriteten av studenterna an-ser att det stämmer/stämmer precis att främst ”flipped”-miniföreläsningarna (87 %) och därefter webinarierna (73 %) har bidragit till deras lärande, i jämförelse med campusföreläs-ningarna vid kursstart (67 %).

Nyckelord

Datorstött lärande

Distansundervisning

Kollaborativt lärande

Nätbaserat lärande

Webinarier

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)