Kartläggning av nyanländas hälsa

• Bakgrund God hälsa är en förutsättning för en inkluderande och effektiv etablering av nyanlända flyktingar i Sverige. En migrationsprocess föranledd av flykt utgör en belastande livserfarenhet. Kännedom om hur tiden innan och efter flykten påverkar hälsan, och det allmänna hälsotillståndet i nära anslutning till flykten, utgör viktig kunskap för beslutsfattare. Denna kunskap utgör en central grund för att kunna behovsanpassa etableringsinsatser för nyanlända flyktingar. Syfte Syftet med kartläggningen är att ge en väl underbyggd bild av hälsoläget bland nyanlända flyktingar som omfattas av etableringslagstiftningen. Material och metod Studien vänder sig till alla vuxna nyanlända flyktingar med modersmålen arabiska, dari, pashto eller somaliska. Ett mätinstrument, i det här fallet en enkät, utvecklades på respektive språk och omfattar bland annat självrapporterad hälsa, förändring i hälsa, sjukdomar, läkemedel, bakgrundsfaktorer, livsstilsfaktorer, sociala bestämningsfaktorer, sömn- och välbefinnande, tandhälsa, smittsamma sexuella sjukdomar och preventivmedel samt hälsolitteracitet. Enkätutdelningen påbörjades den 13 februari 2015 och avslutades den 12 februari 2016. Studien bygger på frivilligt deltagande och anonymitet. Totalt besvarades 681 enkäter (svarsfrekvens 39,5 %) varav 93,7 % på arabiska och 6,3 % på dari. 69,3 % av respondenterna var män. Enkäter på pashto och somaliska har inte delats ut eftersom det 10 vid tiden för datainsamlingsperioden inte funnits grupper på dessa språk inom samhälls- och hälsokommunikationen. Majoriteten av respondenterna var födda i Syrien (75,6 %) följt av Irak (4,1 %) och Afghanistan (3,1 %). Konklusion De flesta nyanlända som besvarat enkäten har långsiktiga planer på att stanna i Sverige och ser ljust eller mycket ljust på framtiden. Det rådande hälsotillståndet bland respondenterna verkar utgöra en god utgångspunkt för en effektiv etablering. Självrapporterad hälsa, hälsobesvär och använda läkemedel är någorlunda i linje med den övriga befolkningen. Oroväckande livsstilsfaktorer för framtida sjukdom är övervikt och fetma samt fysisk inaktivitet och rökning. Bekymmersamma sociala faktorer är trångboddhet, osäker boendesituation, låg tillit och lågt förtroende för samhällsinstitutioner såsom sjukvården och tolkar. Flertalet har varit utsatta för allvarliga hot om våld innan flykten och nästan hälften lider av dålig psykisk hälsa. Var tionde ser mörkt eller mycket mörkt på framtiden. Var femte sover ganska eller mycket dåligt och varannan har dålig eller mycket dålig tandhälsa. Ekonomisk stress verkar inte utgöra en riskfaktor men väldigt få har en kontantmarginal att klara en oförutsedd situation. Var femte har hälsoproblem som hindrar ett aktivt jobbsökande. Otillfredsställda vårdbehov eller bristfällig kunskap om vården är vanligt förekommande. Att läsa och förstå skriftlig hälsoinformation är problematisk och bristande för många nyanlända. Det är viktigt att uppmärksamma att föreliggande resultat främst gäller arabisktalande nyanlända med högre utbildningsnivå. Alla resultat och konklusioner bör också sättas i förhållande till den situation de nyanlända befinner sig i. Upplevelse av en underordnad situation i mötet med myndigheter tillsammans med viljan och behovet till etablering och självförsörjning kan eventuellt i vissa fall ha lett till en överskattning av den egna hälsorelaterade förmågan.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)