Skilda världar - unga i och om framtidens föreningsidrott

• Ungdomarna i den här studien lever mitt emellan vuxenhet och barndom, och de upplever att gymnasiestudierna utgör ett viktigt steg in i vuxenvärlden. Skolan och studierna, samt föreningsidrottens förväntningar på dem, anges av ungdomarna som skäl till att de slutar med fysiska aktiviteter som de hållit på med tidigare. Det gäller inte alla; ungdomarna menar även att aktiviteter inom föreningsidrotten är en viktig del av deras liv – nu och i framtiden. Vi har valt att kalla studien Skilda världar – unga i och om framtidens föreningsidrott och vill på detta sätt markera att ungdomarna i studien resonerar om idrotten på flera sätt. Att världarna skiljer sig åt är även tydligt när ungdomarna för ekonomiska resonemang. Vi har talat med 105 ungdomar i gymnasieåldern som går i skolan i tre storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmö). Nedan försöker vi sammanfatta resultaten av denna studie i några punkter. Precis som tidigare studier visar har ungdomarna i denna studie provat flera olika idrotter. När ungdomarna blir äldre minskar antalet idrotter, men tiden som läggs på fysisk aktivitet blir inte nödvändigtvis kortare. Idrottsaktiviteter konkurrerar med många aktiviteter i ungdomarnas liv, såsom skola, kompisar och andra fritidsaktiviteter. Några ungdomar menar att de lär sig att prioritera mellan dessa aktiviteter; andra menar att de slutar med idrotten eftersom de upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja göra. n Andra faktorer som gör att ungdomarna slutar med idrott är att de upplever att de inte ”kommer att bli något inom idrotten”, att kompisarna har slutat och att det då inte är lika roligt längre, samt att idrotten ”blev tråkig”, att det bara blev ”mer av samma sak”. Ungdomarna upplever att de inte kan börja med en ny föreningsidrott i sin ålder och att de bara kan fortsätta med sin idrott om de vill ”satsa”. Ungdomarna talar om att de istället för föreningsidrotten sökt sig till gym. Ett skäl till att välja gymmet är att de själva kan bestämma vilken tid de ska gå dit, hur mycket tid de ska lägga på sin fysiska aktivitet och vad de ska göra där. Friheten upplevs även som ett problem och några menar att de skulle behöva fastare rutiner, en ledare eller kanske någon som talar om vad de ska göra – något de förknippar med föreningsidrotten. Ett annat skäl till att ungdomarna inte är med i en idrottsförening eller utövar andra fysiska aktiviteter, är kostnader. För några är idrotten alltför dyr, för andra inte. Ungdomarna resonerar i huvudsak om två sätt utifrån vilka de tror att fler skulle kunna aktiveras inom föreningsidrotten: ”prova-på-aktiviteter” och samverkan mellan skola och föreningsidrott. Att vara en del av föreningsidrotten är inte något som ungdomarna ser som en del av att vara vuxna – vare sig som aktiva idrottare eller ledare. Några har föräldrar som varit ledare – få har varit det själva. När de talar om ledare handlar det mer om hur ledare borde vara snarare än att de själva skulle bli ledare som vuxna.

Nyckelord

Youth Sport

Sport and gender

Sociology of childhood

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)