Idrottsrörelsen och coronakrisen : Ställa in, ställa om, ställa upp

• Efter coronapandemins utbrott införde de flesta europeiska länderna strikta restriktioner, såsom krav på fysisk distansering, munskydd och i vissa fall till och med tillfälliga utegångsförbud. Sverige utgjorde ett undantag genom att införa jämförelsevis mjukare restriktioner, och rekommendationer med större tonvikt på sociala normer och individuellt ansvar. Råd och restriktioner ändrades flera gånger under 2020 och 2021, men generellt sett fanns begränsningar i antalet deltagare, åskådare och funktionärer som fick vistas i gym, arenor och idrottshallar. Medan många idrotts- och utomhusaktiviteter stoppades i andra delar av världen kunde de således fortsätta i Sverige, och till och med uppmuntras under förutsättning att de genomfördes på ett säkert sätt, det vill säga i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I det här kapitlet analyseras hur tränare, idrottsutövare, motionärer och publik påverkats av pandemin. Vår studie visar på betydelsen av anpassningsförmåga, kreativa lösningar och digitalisering för att kunna möta komplexa utmaningar och säkerställa tillgången till rörelse och träning för så många som möjligt. Good governance, i betydelsen flexibla, kreativa och motståndskraftiga organisationer, kommer att behövas i en framtid där miljöproblem, pandemier och andra risker blir allt tydligare inslag i idrottens vardag.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Idrottsvetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Sport and Fitness Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Covid-19

träning

fysisk aktivitet

idrottsanläggningar

motionslopp

Health and society

Hälsa och samhälle

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)