Bestämdhetensform och betydelse hos belarusiska inlärare av svenska

• Inlärare av svenska som andraspråk (L2) utan artiklar i förstaspråket (L1) måste lära sig dels enmorfosyntaktiskt redundant nominalfrasstruktur, dels i vilka kontexter bestämda och obestämdaformer används. De ska med andra ord associera en komplex form med en abstrakt betydelse (jmfDeKeyser 2005). Tidigare forskning har visat att detta utgör en utmaning (Nordanger 2017), mendet är oklart huruvida inlärningen av bestämdhetens form och betydelse är relaterade till varandra.Bestämda och obestämda nominalfraser, med och utan adjektiv, eliciterades från L1-talare avryska och belarusiska (n=23), språk utan artiklar, vid tre tillfällen under deras första år avsvenskstudier. En svenskspråkig referensgrupp (n=26) verifierade uppgiftens validitet. Totalt 9.742fraser kodades för form och kontext. Analysen fokuserade på artiklar i enkla nominalfraser (enhund, hund-en) och på den dubbla bestämdheten (den vit-a katt-en).Resultaten visar att bestämdhetens form utvecklades över tid. Intressant nog användesadjektivkongruens före den framförställda bestämda artikeln (p<0.05) trots att dubbel bestämdhetlärs ut som en konstruktion. Kunskapen om betydelse – förmågan att välja form utifrån kontext –utvecklades emellertid inte. Dessutom var kunskap om form och betydelse negativt korrelerademed varandra: de som producerade många artiklar använde dem oftare i felaktiga kontexter(p<0.05), och samtidigt utvecklade de den dubbla bestämdheten tidigare (p<0.001). Vissa inläraretycks alltså vara mer fokuserade på struktur, andra på pragmatik.Resultaten diskuteras dels utifrån ett undervisningsperspektiv (Kołaczek 2018; Nyquist2013), delsutifrån ett psykolingvistiskt perspektiv (Lucas 2011; Paradis 2009). Slutsatsen är bestämdhetensform och betydelse utgör olika typer av kunskap med olika kognitiv status.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)