En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet

• Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Arbetsterapi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Occupational Therapy (hsv//eng)

Nyckelord

Kollektivtrafik

tillgänglighet

funktionshinder

tåg

buss

Health and society

Hälsa och samhälle

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)