Funktionshinderperspektiv på digitalisering av kollektivtrafiken

• IntroduktionDen digitaliseringsvåg som de senaste åren svept genom samhället har på många sätt varit extra märkbar inom kollektivtrafiken. För den individ som reser kollektivt har det inneburit att det vuxit fram nya rutiner och förhållningsätt i resandet. Många av de nya praktikerna i resandet är kopplade till mobiltelefonen, men också på en mängd andra områden sker en automatisering. Relationen mellan människa och maskin har förändrats från grunden. För att möjliggöra att alla människor i samhället kan känna sig delaktiga i denna utveckling behöver vi bättre förstå denna relation. I detta paper gör jag ett försök att genom ett kulturteoretiskt perspektiv förstå vilka relationer den nya teknologin frammanar och möjliggör i kollektivtrafiken.MetodUndersökningen bygger på data som samlats in i ett forskningsprojekt med fokus på vilka hinder och begränsningar som finns i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Cirka 15 personer har intervjuats om deras användning av kollektivtrafik och vilka möjligheter och begränsningar de möter i sin vardag. Cirka 5 personer av dessa 15 personer har också observerats när de använt kollektivtrafik i form av tåg och buss. Som ett komplement till denna undersökning har också en översikt gjorts kring vilka olika digitala lösningar som idag används i kollektivtrafiken och vilka lösningar som inom en snar framtid kan komma att implementeras. Projektet genomförs inom K2, Nationellt kunskapscenter för kollektivtrafik.ResultatI artikeln ”The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers” (Egard & Hansson, 2023) har några av våra resultat kring studien presenterats. Ett återkommande tema i artikeln är att den digitala förändringen smyger sig in i en mängd olika områden i samhället och samtidigt skapar nya rutiner för resenärerna. För en del resenärer med funktionsnedsättning innebär teknologin nya möjligheter, medan det för andra kan uppstå begräsningar som försvårar resandet. Genom att rikta den analytiska blicken mot de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning har kan en bättre förståelse för teknologin skapas. SlutsatsRelationen mellan människa och maskin är ett återkommande tema inom den kulturteoretiska forskningen, men också ett centralt tema för att skapa en förståelse för hur digitaliseringen förändrar vår värld. Genom att lyssna på de erfarenheter som personer med funktionsnedsättningar har av denna förändring är det möjligt att generera nya perspektiv på hur denna relation kan förstås. Erfarenheterna kan helt enkelt tydliggöra det assemblage av relationer som möjliggör det kollektiva resandet, men också vilka begräsningar som finns för många (Hansson, 2022).ReferenserEgard, H., & Hansson, K. (2023). The digital society comes sneaking in: An emerging field and its disabling barriers. Disability & Society, 38(5), 761–775. https://doi.org/10.1080/09687599.2021.1960275Hansson, K. (2022). Disabled infrastructure: an urban photo essay. Urban Matters, (Just mobility, transport and urban infrastructures). Retrieved from https://urbanmattersjournal.com/disabled-infrastructure-an-urban-photo-essay/

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

funktionshinder

digitalisering

transport

kollektivtrafik

Health and society

Hälsa och samhälle

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)