Effekten av språkpraktik på sfi-elevers utveckling av kommunikativ språkförmåga

• Tidigare studier om svenska för invandrare (sfi) har undersökt klassrumsinteraktion (NorlundShaswar & Wedin, 2019), transspråkande och multimodalitet i elevernas skrivande (Wedin m.fl., 2018), lärarrespons på elevernas texter (Jacobson, 2019), samt olika aktörers uppfattningom utbildningen (Ahlgren & Rydell, 2020). Med tanke på att sfi-undervisningen oftakritiserats för att inte erbjuda sina elever tillräckliga förutsättningar att utveckla enkommunikativ språkförmåga (Lindberg & Sandwall, 2017; Skolinspektionen, 2018) är detförvånande att inga studier undersökt språkutvecklingen på sfi. Föreliggande studie bidrar tillatt fylla denna kunskapslucka genom att, med både longitudinella data och entvärsnittsdesign, undersöka utvecklingen av kommunikativ språkförmåga hos elever på ensydsvensk sfi-utbildning. Forskning har föreslagit att utvecklingen av en kommunikativspråkförmåga hos vuxna andra språks inlärare kan främjas genom att deras utbildning kopplastill verkliga kommunikationssituationer utanför klassrummet, till exempel genomarbetsplatspraktik. Samtidigt visar denna forskning att praktikplatser inte alltid erbjuder sinapraktikanter goda möjligheter att använda och utveckla målspråket (Sandwall, 2013; Walldén,2023). Inga studier, varken nationella eller internationella, har dock testat effekten av praktikpå elevernas språkutveckling. Föreliggande kvantitativa effektstudie bidrar till att fylla ävendenna kunskapslucka. I studien deltog 37 sfi-elever på kurs C och D. Alla ingick i enkommunal satsning på yrkesinriktad svenska. Elva av deltagarna följde därutöver en parallellkurs som inbegrep att de två dagar i veckan var på en så kallad språkpraktik. Dennaspråkpraktik innebar bland annat att uppgifter med koppling till arbetsplatsen förbereddes ochföljdes upp i klassrummet. Studiens material utgörs av texter – personliga brev med fokus påyrkesliv – som deltagarna, under kontrollerade förhållanden, skrev vid två tillfällen med tremånaders mellanrum. Texternas kvalitet bedömdes holistiskt av fem erfarna andraspråksläraremed metoden jämförande bedöm ning (Pollitt, 2012). På så sätt tillskrevs varje text en poäng,vilken sedan användes som beroende variabel i en regressionsmodell av typen mixed effects.Jämförelser mellan skrivtillfälle 1 och 2 (den longitudinella studien) och mellan kurs C och D(tvärsnittsstudien) visar tydligt att den kommunikativa språkförmågan utvecklades hoseleverna på den aktuella sfi-utbildningen. Beträffande en eventuell effekt av språkpraktik sågvi att utvecklingen hos eleverna med praktik i genomsnitt var något större än utvecklingen hoseleverna utan, men standardfelet var stort och effekten var långt ifrån signifikant. Dettabekräftar vad som framkommit i tidigare studier, nämligen att arbetsplatspraktik inte perautomatik erbjuder vuxna andraspråksinlärare goda möjligheter att utveckla sinkommunikativa språkförmåga (Sandwall, 2013; Walldén, 2023). Detta resultat innebär intenödvändigtvis att den kommunala satsningen på språkpraktik var misslyckad. Trots färreundervisningstimmar uppvisade eleverna med praktik inte en långsammare språkutvecklingän eleverna utan, och deras upplevelser av praktiken var mestadels positiva (Walldén , 2023). Sammantaget är vår förhoppning är att resultaten ska bidra till en mer nyanserad diskussion,både när det gäller i vilken utsträckning sfi- undervisning leder till språkutveckling och närdet gäller eventuella effekter av specifika didaktiska modeller, i detta fall språkpraktik.Referenser Ahlgren, K., & Rydell, M. (2020). Continuity and change: Migrants’ experiences of adultlanguage education in Sweden. European Journal for Research on the Education andLearning of Adults, 11(3), 399–414. https://doi.org/10.3384/rela.2000-7426.ojs1680 Jakobson, L. (2019). Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk.Teoretiska perspektiv,responspraktik och uppfattningar. Göteborgs universitet.Lindberg, I., & Sandwall, K. (2017). Conflicting agendas in Swedish adult second languageeducation. I: Kerfoot, C., & Hyltenstam, K. (red.). (2017). Entangled discourses: South-Northorders of visibility. Taylor & Francis, 119–136.Norlund Shaswar, A., & Wedin, Å. (2019). Language learning strategies and teachingpractices in adult l2 education: The case of swedish for immigrants. Apples: Journal ofApplied Language Studies, 13(3), 17–34.http://dx.doi.org/10.17011/apples/urn.201907063590Pollitt, A. (2012). The method of adaptive comparative judgement. Assessment in Education:Principles, Policy & Practice, 19(3), 281–300.https://doi.org/10.1080/0969594X.2012.665354Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: Om sfi-studerandes möjligheter till interaktionoch lärande på praktikplatser. Göteborgs universitet.Skolinspektionen (2018). Undervisning i svenska för invandrare. Stockholm:Skolinspektionen.Walldén, R. (2023). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at workplacements in basic language education. Studies in the Education of Adults, 1– 23.https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763Wedin, Å., Rosén, J., & Hennius, S. (2018). Transspråkande och multimodalitet igrundläggande skriftspråksundervisning inom sfi. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1–2),15–38.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)