Flöden och svinn av frukt ochgrönt i livsmedelskedjanEn metodstudie med hjälp av materialflödesanalys

• Det här projektet är varit ett metodutvecklingsprojekt med syfte att redogöraför i vilken mån data i det befintliga statistiksystemet kan nyttjas föråterkommande uppföljningar av flödet och svinn i livsmedelskedjan.Projektet har sökt metodansatser baserat på materialflödesanalys för attkartlägga och kvantifiera flödet och svinnet av frukt och grönsaker i olikasteg av livsmedelskedjan. Frukt och grönsaker valdes som exempel för det iprojektets inledning antogs att stora delar av detta varuflöde går genomlivsmedelskedjan utan att processas. Exempelvis en banan importeras,lagras, säljs i butik och når konsumenten i samma form; som en hel frukt.Men frukt och grönsaker är också intressant utifrån att hushållens svinn avdessa varor har visat sig vara stort.Statistiksystemet är framförallt uppbyggt för att hantera monetära värdenlängs förädlingskedjan. Kunskap om flöden räknat som vikt är intressanteftersom det är de fysiska varorna i sig som hanteras, transporteras,används, lagras och blir avfall i ett samhälle. Men att för att följa de fysiskavarorna i kg, så som frukt och grönsaker, krävs att data kombineras på nyasätt. Projektet har därför arbetat med två metodansatser;Den första metodansatsen bygger på kombinera data från utrikeshandelsstatistiken,industrins varuproduktion, statistik från Jordbruksverket ochstatistik över uppkommet och behandlat avfall. Detta liknar arbetsgångensom används i materialflödesstatistiken. Med denna metodansats nås enkvantifiering av nettoinflödet av frukt och grönsaker men det går inte att sehur olika varor når olika branscher. Nettoinflödet (dvs. import + inhemskproduktion – export) motsvarar den mängd som åtgår i Sverige antingengenom att varan går vidare in i förädlingskedjan och processas till andravaror, eller att varan går till butik för försäljning och konsumtion. Nettoinflödetkan endast beräknas för enskilda varugrupper eller oförädladevaror så som hela äpplen, morötter eller bananer.Uppgifter om svinnets andel av det uppkomna avfallet beräknas inte iavfallsstatistiken. Avfall av frukt och grönsaker (inkluderande svinn)skulle exempelvis kunna antas ske tidigt i förädlingskedjan inom jordbruket,från livsmedels- och dryckesvaruframställning, i hotell- ochrestaurangbranschen och givetvis från hushåll. I dokumentationen frånavfallsstatistiken framgår dock att uppgiftslämnarna inte alltid ser detmatavfall, i vilket svinnet ingår, som ett avfall utan en produkt vilken säljsvidare som exempelvis djurfoder. Även om man skulle approximera attsvinnet utgjorde en viss andel av de uppkomna avfallet från respektivebransch skulle detta alltså inte fångas med denna typ av statistik.En väg för att inom ramen för det befintliga statistiksystemet beräknamängden svinn av frukt och grönsaker är istället att nyttja Jordbruksverketsfaktorer för svinn. Dessa används normalt för beräkningar avkonsumtionen av olika livsmedel. Avdrag görs då för handels-, distributions-och lagringssvinn innan varorna når konsumenten. Jordbruksverketuttrycker att faktorerna kan behöva uppdateras. För vilka typer av livslivsmedelsom uppdatering är mest prioriterat behöver utredasI denna rapport redovisas kvantiteter på flödet och svinnet för olika frukteroch grönsaker. Till följd av att projektet är ett metodutvecklingsprojekt skadessa data enbart ses som storleksordningar på flödet och inte som refererbarstatistik. Tabellerna inkluderar inte heller alla frukter och grönsakervarför det utifrån dessa tabeller inte går att säga att mängden svinn från enviss frukt eller grönsak utgör det största svinnet.I projektets andra metodansatsen har en bearbetad version av Nationalräkenskapernasproduktbalanser nyttjats för att se användningen av olikaproduktgrupper av frukt och grönsaker per bransch. Den monetärafördelningen av produktgrupperna över branscher har sedan legat tillgrund för att fördela de fysiska flödet. Data över det fysiska nettoinflödethar alltså även här tagits från utrikeshandelsstatistiken, industrins varuproduktionoch statistik från Jordbruksverket. Data har sedan summeratsför de aktuella produktgrupperna, exempelvis potatis, grönsaker och frukt.Det finns flera osäkerheter förknippade med detta förfarande, och settutifrån frukt och grönsaker blir produktgrupperna grova. Men metodansatsenvisar på en möjlighet för att kunna och följa fysiska flöden överolika branscher.Bananer har i projektet valts som ett exempel på en frukt där hela flödetinom landet är ett resultat av import. Men bananer är också intressantutifrån att det är den frukt som äts i störst utsträckning året runt i Sverige.I den flödesöversikt av bananer som gjorts i studien är nettoinflödet avbananer till Sverige runt 150 000 ton och storleksordningen på svinnet ca50 000 ton. Den största andelen av svinnet uppstår hos konsumenten, följtav det svinn som uppkommer vid skörd och omlastning innan bananernanår Sverige. Svinnet som uppkommer vid mogningsanläggningar, transportoch butikshandel i Sverige står alltså för den minsta andelen.Den metodansats som använts i det här projektet fungerar för att återkommandebestämma nettoinflödet av olika frukter och grönsaker i Sverige. Föratt bestämma svinnet av frukt och grönsaker i livsmedelskedjan är faktorerför svinn kopplat till nettoinflödet den metod som vi i nuläget anser skullege bäst resultat inom ramen för det befintliga statistiksystemet. Dennametod kan också överföras till andra livsmedel.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Miljömålsprojekt

Miljömålsprojekt

God bebyggd miljö

A Good Built Environment

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)