En översikt över zooplankton i Norrbottens länoch dess betingelser. : En kompletterande undersökning till riksinventeringen av sjöarår 2000.

• I samband med den - av naturvårdsverket föranledda sjöinventeringen hösten 2000, toglänsstyrelsen tillfället i akt att även insamla kvalitativa håvprover av zooplankton. Av totaltbesökta 669 sjöar kunde prov tas från 584.Syftet med undersökningen var att dels fylla ut luckor i tidigare regionala undersökningar avzooplanktons utbredning i länet, dels att söka möjliga samband mellan samtidigt analyserademiljöparametrar och olika arters uppträdande. I sista hand var målsättningen att få framhuruvida zooplankton kunde användas som miljöindikator.I allt identifierades.71 zooplanktonarter, varav rotatorierna p.g.a. årstiden måste anses varaunderrepresenterade. Cyclopoiderna blev i huvudsak endast summariskt behandlade p.g.a. denoproportionerligt stora arbetsinsatsen som artbestämningen i denna grupp skulle ha krävt.Fördelningskartor kunde tas fram för alla viktiga arter. Dessa visade generella mönster somdels speglade naturförhållandena (högfjäll, lågfjäll, skogslandet, nedreTornedalen/kustlandet), dels också kolonisationsvägar och vandringsbarriärer (postglacialvästlig invandring: t.ex.Arctodiaptomus laticeps, generell invandring söderifrån: t.ex. deflesta cladocererna, överlevnad i sjöar som genom landhöjningen blev skiljda från Östersjön:t.ex.Eudiaptomus gracilis, sentida invandring österifrån: t.ex. Eubosmina coregoni samtt.o.m. invandring norrifrån:Acanthodiaptomus tibetanus.)Medan olika arters invandringshistoria i många fall synes ha haft större betydelse förnuvarande fördelningsmönster än de berörda sjöarnas miljökvalitet kan dock också urskiljassamband mellan kemiskt-fysikaliska betingelser och zooplanktons preferenser. Dessa är iregel intimt kopplade till naturgeografiska villkor: temperatur - höjd över havet, pHvärde -skogs- och myrland, näringsämnen - odlingsbygder. Förekommande extremvärden verkarallmänt fortfarande ligga inom gränserna för arternas tolerans.Starkare än av de kemiskt-fysikaliska betingelserna tycks artförekomsten styras av biologiskafaktorer, främst näringstillgången. Växt- och partikelätarna, som utgör majoriteten avplanktondjuren, är i hög grad beroende av växternas primärproduktion. Den kan varaautokton, alltså relaterat till fytoplankton, eller allokton, relaterat till importerat organisktmaterial. Det förstnämnda fallet gäller främst i eutrofa sjöar, det senare i humusrika ellerstarkt genomrunna sjöar.Högre upp i näringskedjan verkar näringskonkurrens och predatorer och i sista led ävenfiskbestånden vara beståndsreglerande. Detta samband har här inte kunnat studeras, eftersomför de allra flesta undersökta sjöar föreligger inga uppgifter om fiskbestånden. Emellertid kandet kända faktum bekräftas att i fisktomma vatten (mestandels små tjärnar) främstcladocererna (Daphnia, Bosmina) växa fram till särskilt stora individ, medan dengenomsnittliga storleken i populationen pressas ner där fiskarnas predationstryck är starkt.Inga direkta indikationer har kunnat tas fram för zooplankton som indikator för specifikaformer av antropogen förorening, som t.ex. försurning. Åtminstone vad gäller deraszooplanktonbestånd måste länets sjöar betraktas som helt naturliga. Möjligen skulle relativaförändringar av artsammansättningar och mängder kunna lämna information om pågåendemiljöförändringar. Men för detta ändamål skulle behövas regelbundna upprepningar avjämförbara undersökningar.7Därmed är det inte sagt att zooplankton inte på ett meningsfullt sätt skulle kunna sätts in imiljökontrollen. Bättre än stora regionala inventeringar med stora tidsintervaller kan tätaprovtagningar i lämpliga referenssjöar ge upplysningar om naturliga fluktuationer ocheventuella trender. Även planktondjurens produktivitet mätt t.ex. i äggantal, eller sjukdomar,som t.ex. infektioner, eller biokemiska analyser av protein- och fetthalter- eller analys avfrämmande ämnen i torrsubstansen bör kunna prövas som miljöindikatorer.Denna undersökning är veterligen den först av sitt slag och med sitt syfte. Den kan inte gemer än ideer eller ansatspunkter för fortsatta undersökningar men förhoppningsvis kan denrikta uppmärksamheten på en lucka i miljökontrollen som kan vara värt att bättre beaktas ochatt fyllas med kunskap.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regionalt finansierad miljöövervakning

Regional

Freshwater

Sötvatten

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)