Fåglar i Norrbottens län förekomst och populationsutveckling 1998-2007

• I denna rapport presenteras förekomst och sentida populationsutveckling hos Norrbottens fåglarunder perioden 1996-2007 (förekomst) eller 1998/2002-2007 (trender). Rapporten bygger pådata från Svensk Fågeltaxerings standardrutter, ett nationellt övervakningsprogram som drivsvid Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningssystem.Totalt finns 716 standardrutter i Sverige, 168 av dessa ligger i Norrbottens länoch inventeras som en kombinerad linje- och punktaxering. I denna rapport har endast data frånlinjedelen av inventeringarna använts. Alla rutterna har inventerats minst en gång och i snittså har närmare 60 rutter inventerats årligen i länet sedan 2002, vilket var det år då man ser entydlig ökning i antalet inventerade rutter.Nationellt sett presenteras trender från 1998 och vi har valt att göra på samma sätt i Norrbottenslän för att lätt kunna göra jämförelser med de nationella trenderna. Det är dock många artersom inte observerats i tillräckligt stort antal för att presentera tillförlitliga trender från 1998 (tioår). Vi har därför valt att presentera trender också från 2002 (sex år). Det generella mönstret visarpå att det gått betydligt bättre för fåglarna om 1998 används som startår (genomsnittlig årligökning på 2,6 %) än om man använder 2002 som startår (genomsnittlig årlig minskning på 1,4%). I båda fallen ska man vara medveten om att det endast är korttidstrender och att man därmedska vara försiktig med tolkningen av dessa, särskilt med trenderna beräknade från 2002.Flera olika fågelindikatorer har räknats ut för att spegla den biologiska mångfalden. Varjeindikator visar den genomsnittliga trenden för en grupp arter, vi har använt indikatorerna frånorganisationen European Bird Census Council (EBCC) som nu används som officiella indikatorerinom EU och indikatorerna för de Svenska miljömålen. Indikatorerna från EU, som skaspegla hur det går för de vanliga fåglarna i jordbrukslandskapet och skogen samt övriga vanligafåglar, pekar alla svagt nedåt för Norrbottens län. Minskningarna är dock marginella och intestatistiskt säkerställda.De Svenska miljömålen har fågelindikatorer förEtt rikt odlingslandskap, Levande skogarochStorslagen fjällmiljö, för sistnämnda mål finns två indikatorer. Vanliga jordbruksfåglarvisar på en stabil trend och förLevande skogar är trenden svagt icke signifikant positiv. FörStorslagen fjällmiljövisar trenden för kalfjället på en mer eller mindre stabil situation med betydandevariation mellan åren och indikatorn för fjällbjörkskogen är negativ.Vi har även beräknat trender för rödlistade arter och för arter som tillhör EU:s fågeldirektiv.I båda fallen är det dock för få arter som inräknats med tillräckligt många individer per år för attkomma med i beräkningen för att vi ska rekommendera att dessa samlade trender ska användassom indikatorer för utvecklingen hos grupperna i sin helhet. Trenden för de rödlistade arterna iNorrbotten pekar icke signifikant nedåt, variationen mellan åren är stor. Orsaken till den negativatrenden förklaras till stor del av den kraftiga minskningen hos brushane. Trenden för arteringående i EU: fågeldirektiv i Norrbotten pekar på en svag icke signifikant nedgång med småvariationer mellan åren.För fåglar med olika flyttningsvanor gick det under perioden 2002-2007 bäst för stannfåglaroch kortdistansflyttare som ökade signifikant. Däremot minskade både medel- och långdistansflyttarei antal under samma period.Vadare är ytterligare en grupp som vi har valt att presentera en gemensam trend för, då de ären typisk grupp för de norrländska myrarna och fjällhedarna, figur 1. Trenden för artgruppen är2Figur 1.Ljungpipare, en karaktärsfågel på fjällens myrar och hedar i Norrbottens län.Vi presenterar utbredningskartor med mått på relativ fågeltäthet för alla arter som är observeradepå standardrutterna i Norrbottens län för att ge en geografisk bild över var respektiveart förekommer och i vilka tätheter. Vi presenterar även kartor som visar hur de totala relativatätheterna varierar över länet för alla arter sammantaget, för rödlistade arter och fågeldirektivsarterna.Dessa visar dock inte på några tydliga generella mönster. För artrikedomen finns dockett tydligt mönster som visar på en gradient med de artrikaste rutterna vid kusten och de artfattigastepå kalfjällen i väster. Individrikedomen ser ut att vara som högst i den fjällnära skogenoch på några ställen längs kusten. 

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Landscape

Landskap

Regionalt finansierad miljöövervakning

Regional

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)