Fisk, fiske och miljö i de fyra stora sjöarna från istid till nutid

• Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium fick våren 2001 i uppdrag av Håkan Marklund påNaturvårdsverket att utreda de förändringar av fiskfaunan som skett i de tre stora svenskasjöarna (Vänern, Vättern och Mälaren) de senaste hundra åren. Arbetet skulle fokuseras på attse vilka arter som försvunnit resp tillkommit från 1800-talets slut till år 2000. Initialtinlemmades även Hjälmaren i arbetet eftersom denna sjös historia är så intimt förknippad medde övriga sjöarnas. Ganska snart stod det klart att fiskfaunan påverkats de senaste tusen åren,med en klart accentuerad påverkan de senaste hundra åren. Arbetet kom därför att omfattaäven en översiktlig beskrivning av den tidiga påverkan av fiskfaunan, en påverkan som i flerafall ännu kvarstår och därför är av intresse.Under arbetets gång har det framkommit att den ”miljöövervakning” som stått till buds desenaste seklen främst bestått av det yrkesmässiga insjöfisket. Sverige med sin internationellterkända historiska statistik har dock inte fångat upp insjöfisket eftersom det länge var en såintim del av självhushållningen och egentligen aldrig varit av vikt för handelsbalansen. IVättern har dock kontinuerlig fångststatistik insamlats sedan 1914 och dessförinnan finnsrapporter om förekommande arter från flera oberoende och goda observatörer. I de andra tresjöarna finns kortare serier, i regel från 1960-talet, men även här finns goda beskrivningarfrån 1700- och 1800-talen. Sammantaget kan man därmed få en relativt god bild av fiskfaunani de stora sjöarna i Sverige i slutet av 1800-talet, och därmed indirekt en indikation på detdåvarande miljötillståndet.Att använda fisk som ett mått på miljötillståndet är naturligtvis problematiskt eftersom”observationsmetoden” ofta varit att använda data från yrkesfisket, dvs en av de mångakomponenter som kan påverka miljön och fiskresursen negativt. Liksom i partikelfysiken kanman inte ”observera” utan att påverka. Därför har det varit nödvändigt att ge en ganskafullödig bild av fisket genom tiderna, dvs att nogsamt förklara den ”provtagningsmetod” somvarit bas för de slutsatser som kan dras.För att förstå de förändringar av fiskbestånden som skett har också de forna ”misstagen”belysts, men det bör betonas att de ofta var följden av korrekta beslut i den tid då de fattades.På intet sätt finns det någon anledning att idag misskreditera de som stängde av strömmar,satte in nya arter eller överfiskade bestånd. Detta skedde som del i en nödvändigsamhällsutveckling. Det är bara idag när vi har facit och vet hur det går att förenasamhällsutveckling och en intakt resurs och god miljö, men ändå inte gör det, som bannbullanskall fram.Ett varmt tack till alla kolleger som faktagranskat och bidragit med information. Speciellt tacktill Henrik Andersson, Bo Bengtsson, Lars Edenman, Martin Engström, Olof Filipsson,Mikael Johansson, Jan- Erik Nathansson, Per Nyberg, Stefan Sjögren, Berit Sers och UlfWidén.Rapporten har sammanställts av Erik Degerman vid Fiskeriverket. Arbetet har bekostats avFiskeriverket och Naturvårdsverket. De åsikter som framförs i rapporten är dock heltförfattarens och representerar inte resp myndighets åsikt.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

environment

society

inlandWaters

Hjälmaren

Vänern

Vättern

Mälaren

Blötdjur

Kräftor

Fiskar

Insjöfiske

Fångststatistik

Kräftdjur

Sötvatten

Fisk

Freshwater

Sötvatten

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)