SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-3262"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-3262" > Nätprovfisken i Hal...

Nätprovfisken i Hallands län 2006: biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Lennartsson, Thomas (författare)
Länsstyrelsen i Hallands län, 2007
Svenska 96 s.
Serie: Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, 1101-1084 ; 2007:2
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län utfördes under augusti 2006 en undersökning av fiskfaunan i 9 stycken sjöar inom länet. Undersökningen som bestod av provfiske med översiktsnät omfattade sjöarna Skärsjön i Löftaåns vattensystem, Deomesjön och Botasjö i Viskans vattensystem, Valasjön i Tvååkersåns vattensystem, Yasjön och Stora Neten i Himleåns vattensystem, Brokaredssjön och Örsjön i Ätrans vattensystem samt Sjögårdssjön i Nissans vattensystem.Undersökningen utfördes enligt den standardiserade metodik som tagits fram av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och vilken finns redovisad i Miljöhandboken. Provfisket i samtliga sjöar utfördes som begränsade inventeringsprovfisken. Huvudsyftet med nätprovfisket var att följa upp försurningens inverkan och den effekt som kalkningen har haft på fiskfaunan i sjöarna.Provfiskesäsongen föregicks av en förhållandevis kall och snörik vinter. Våren var sen. En kort vår följdes sedan av en mycket torr och varm sommar. Dessa naturliga yttre betingelser får på olika sätt konsekvenser för fisken och inverkar i förlängningen på provfiskeresultaten. Den sena våren antas inte ha erbjudit optimala betingelser för romutveckling och yngeltillväxt hos årets yngel. Vattentemperaturen under sommaren var emellertid gynnsam för tillväxt hos flertalet fiskarter. Vid provfisket år 2006 erhölls totalt 9 stycken fiskarter: abborre, gädda, mört, sarv, braxen, sutare, sik, siklöja och lake. Förutom Skärsjön som var fisktom återfanns abborre och mört i samtliga sjöar medan gädda påträffades i 6 av de provfiskade sjöarna. Tre sjöar hyste sarv och två stycken sutare. Sik, siklöja, lake och braxen påträffades endast i en sjö vardera. De artrikaste sjöarna var Stora Neten och Botasjö som vardera härbärgerade 5 stycken fiskarter.Vid provfisken ger den medelfångst som erhålls ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön och kan jämföras med andra sjöar. De sjöar som provfiskades i Hallands län år 2006 har jämförts med medelvärdet för Sötvattenslaboratoriets databas för sjöprovfisken. Dessutom har i förekommande fall en jämförelse gjorts med de senaste provfiskeresultaten i aktuella sjöar. Jämförelsen ger vid handen att medelfångsten var hög i Deromesjön, Yasjön, Brokaredssjön och Sjögårdssjön, medan den var något låg i övriga sjöar. Medelfångsten hade ökat i samtliga sjöar som varit föremål för tidigare provfisken. Innan kalkningsverksamheten påbörjades konstaterades försurningsskador på fiskbeståndet, framförallt mörtbeståndet, i stort sett alla sjöar som undersöktes 2006. I Deromesjön och Botasjö var mörtbeståndet helt utslaget. I Botasjö hade dessutom siklöjan försvunnit. Mört tillhör de mest försurningskänsliga fiskarterna vars reproduktion kan störas så snart pH-värdet i vattnet understiger 6. Då mört är en allmänt förekommande insjöfiskart i våra trakter används den som en viktig indikatorart på försurningspåverkan hos fiskfaunan i sjöar. Utifrån medelstorleken får man vid provfisken ett mått på reproduktionsframgången hos mört i sjön. En medellängd på mört som överstiger 20 cm och en medelvikt högre än 100 g indikerar klart att det föreligger grava försurningsskador på reproduktionen. En längdfördelning hos mört som uppvisar fisk av flera olika årskullar är däremot ett sundhetstecken och borgar för att vattenkvaliteten medger reproduktion inte bara för mört utan även för sjöns övriga fiskarter. Efter det att kalkningen inletts har mört och siklöja återintroducerats i Botasjö. Provfisket 2006 visade att dessa introduktioner har varit framgångsrika. Vidare att mörten genom naturlig invandring återkoloniserat Deromesjön.I kalkreferenssjön Skärsjön erhölls överhuvudtaget ingen fisk. Slutsatsen blir att Skärsjön till följd av långvarig försurning numera måste klassas som fisktom.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Halmstad
Fiskar
Programområde sötvatten
Sötvatten
Kalkning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Lennartsson, Tho ...
Om ämnet
NATURVETENSKAP
NATURVETENSKAP
och Geovetenskap och ...
och Miljövetenskap
Delar i serien
Meddelande / Län ...
Av lärosätet
Naturvårdsverket

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy