Ornitologisk värdering av strandängar i norra Halland

• Fågelsamhällena på de flacka strandängarna har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Det gäller både artsammansättning och numerär och om detta har rapporterats från såväl Öland, Skåne som Västkusten. Denna sammanställning bygger inte på någon heltäckande inventering utan istället på upplysningar från ornitologer som ofta besöker de aktuella områdena tillsammans med mer systematiska inventeringar på lokaler med stor areal eller områden där vadarbestånden är täta.De 23 viktigaste strandängsområdena i norra Halland värderades efter följande kriterier: Förekomst av rödlistade arter, om området tidigare har hyst häckande rödlistade arter, antalet häckande vadararter, andel av total av vadare på de studerade lokalerna och tätheten av häckande vadare. Den sammanlagda arealen vadarhäckningsmark på de nordhalländska strandängarna är 1050 ha och antalet skattade vadarpar år 1996 var 988 par. Lokalerna klassificerades enligt följande:" Klass A. Vid den ornitologiska värderingen hamnar två av lokalerna i en klass för sig: Båtafjorden och Getterön. De har sju respektive sex häckande rödlistade arter, åtta eller nio häckande vadararter, höga tätheter och tillsammans hyser de över 40 % av vadarbeståndet. Getterön är naturreservat med beträdnadförbud hela året, medan Båtafjorden saknar dessa skydd." Klass B. Balgö är nivån under de båda topplokalerna och har 15 % av vadarbeståndet och fyra rödlistade arter. Balgö är naturreservat och har inom vissa delar beträdnadsförbud under häckningstiden. " Klass C. Lokaler som Liseredskär , Smedsgård, Utteros ock Sik är värdefulla. Den sistnämnda har nästan 5 % av vadarbeståndet. Dessa lokaler har inget områdesskydd eller beträdnadsförbud. Störningar på de häckande fåglarna är omfattande vid Utteros och Smedsgård. " Klass D, E och F. Andra viktiga lokaler är Torkelstorp, Tjolöholm, Ölmevalla, Lynga, Klosterfjorden, Vallda, Fyrstrandesfjorden, Löftaån, Smalas udde, Galtabäck, Lerjan och Gamla Köpstad. Dessa lokaler hyser täta vadarbestånd och/ eller enstaka rödlistade arter. " Klass G. Inre Kungsbackafjorden, Landabukten, Råö och Södra Näs. I denna placeras lokaler som hyser små vadarbestånd vilket kan bero på kraftiga störningar eller igenväxning. Genom bebyggelse och annan exploatering har den lämpliga vadarhäckningsmiljön minskat i areal och fragmenterats. Studier har visat att i en fragmenterad miljö sker en invandring och utdöende i de kvarvarande biotopöarna. Det kan alltså vara "naturligt" att lämpliga häckningsplatser periodvis står tomma och det är då förstås viktigt att dessa vårdas så en återinvandring kan ske. För att behålla livkraftiga vadarbestånd måste man därför i det fortsatta naturvårdsarbetet vårda alla områden som hyser eller har hyst rödlistade arter.Områden med stor areal har ett speciellt skyddsvärde eftersom antalet arter hänger samman med arealen. En tiodubbling av arealen leder i allmänhet till fördubbling av artantalet. Dessutom återfinns t.ex. en art rödspov endast häckande på de största lokalerna.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Fåglar

Havsstrand

Jordbrukslandskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)