Nätprovfiske i Ärnanäsasjön 2012

• Ärnanäsasjön provfiskades två nätter i månadsskiften juli-augusti 2012 på uppdrag av fiskevårds-områdesföreningen, Sävsjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Syftet var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen samt att undersöka om det fortfarande finns sik kvar i sjön, då arten enligt uppgift inte fångats på 2 år. Ärnanäsasjön är av särskilt intresse då den utgör ytvattentäkt för Stockaryds samhälle. Sjön har inte provfiskats tidigare, därför var det också viktigt att belägga vilka fiskarter som finns.fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006) varpå 26 bottensatta nät och 4 pelagiska nät lades ut. Fångsten bestod av abborre, benlöja, gädda, mört, sik och sutare. Dessutom fick man signalkräfta i näten. Enligt uppgift finns det även lake i sjön. Förut fanns det braxen i sjön, men sedan början på 1990-talet har arten förekommit mycket sparsamt och det är tveksamt om det finns braxen i Ärnanäsasjön idag. Fångsten per ansträngning låg nära jämförvärdena både antals- och viktmässigt. Biomassan i både de bottensatta och pelagiska näten dominerades av mört och fisksamhället får anses som vitfiskdominerat. Det fångades inga årsyngel av mört, troligtvis eftersom dessa var för små för att kunna fångas vid tidpunkten för provfisket. Rekryteringen tycks ha sett god ut tidigare år. För abborre var fångst per ansträngning något lägre än de nationella jämförvärdena. Det fanns årsyngel i fångsten och utfallet av leken 2012 verkar ha varit lyckat. Andelen potentiellt fiskätande abborrar var lägre än jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna. Enligt fiskevårdsområdesföreningen finns det gott om grov abborre i sjön, men då nätens placering slumpas ut har de ej hamnat där abborrfisket anses vara som bäst. Benlöja fångades framförallt i de pelagiska näten. Benlöjan uppehåller sig vanligen i grundområden eller i den öppna vattenmassan. Man fångade endast en gädda under provfisket. Artens levnadssätt gör att nätprovfiske sällan ger en rättvis bild av gäddbeståndet i en sjö. Sutare underrepresenteras också ofta, på grund av sitt vegetationsbundna levnadssätt. Ärnanäsasjön har inte provfiskats tidigare. Därför är det svårt att avgöra hur fisksamhället förändrats över tid. Enligt uppgift har sikbeståndet minskat kraftig och fångsten per ansträngning var mycket låg vid provfisket. För att siken ska trivas krävs kallt vatten, vilket oftast kräver stora djup, samt stora öppna vattenmassor, annars kan arten konkurreras ut av vitfisk såsom mört. Den mycket begränsade djuphålan, den ökade brunifieringen och risken för syrebrist under språngskiktet på sommaren gör att de fysiska förhållandena i Ärnanäsasjön inte är särskilt gynnsamma för siken. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Ärnanäsasjön bedöms som god. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

nätprovfiske

populationsstruktur

artsammansättning

försurning

eutrofiering

Ärnanäsasjön

no

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)