SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-6863"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:naturvardsverket-6863" > Kvävedeposition i S...

Kvävedeposition i Stockholm län år 2015 : JÄMFÖRELSE MELLAN MODELLERAT KVÄVENEDFALL OCH MÄTNINGAR AV KVÄVE I MOSSA

Eneroth, Kristina (författare)
Naturvårdsverket,Utförare miljöövervakning, Länsstyrelsen Stockholm,SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm
 (creator_code:org_t)
2016
Svenska 20 s.
Serie: Rapporter från Östra Sveriges Luftvårdsförbund ; LVF 2016:40
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har SLB-analys beräknat deposition av kväve i Stockholms län år 2015. Den beräknade depositionen av kväve har jämförs med uppmätta halter av kväve i mossa. Provtagning i mossa har genomförs under år 2015 på totalt 52 lokaler i Stockholm län av IVL Svenska Miljöinstitutet AB.Modellberäknat kvävenedfall år 2015Luftburet kväve består i huvudsak av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N). Utsläpp från vägtrafiken är den dominerande källan till NO3-N i Stockholms län. Utsläppen av NH4-N härrör framförallt från vägtrafik, energisektorn, jordbruk samt avlopp och avfall.Det totala nedfallet av kväve omfattar såväl torrt som vått nedfall. Våtdeposition innebär att NO3-N och NH4-N i luften deponeras via nederbörden efter urtvättning av regn och moln, medan torrdeposition avser de föroreningar som fastnar på exempelvis trädkronor och sköljs ned med nederbörden. Beräkningarna av torrdeposition av NO3-N har gjorts med hjälp av SMHI-Airviro gaussmodell, medan de torra nedfallet av NH4-N har hämtats från beräkningar gjorda av SMHI med MATCH Sverige-systemet. Även beräknad våtdeposition (NO3-N och NH4-N) baseras på MATCH-modellen.Modellberäkningarna med MATCH visar att det högsta bidraget från våtdeposition förekommer i de sydvästra delarna av länet, för att sedan avta mot nordost. Vad gäller den beräknade torrdepositionen av NO3-N är den som störst i centrala delarna av Stockholm och längs med de stora vägarna, d v s där utsläppen är som störst. Utsläppen från NH4-N är till stor del lokaliserad till jordbruksområden, och MATCH-modellen beräknar det högsta torra nedfallet av NH4-N i sydvästra delen av länet.Den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve för Sveriges barrskogar ligger på 5 kg N per hektar och år. Denna gräns överskrids i stora delar av länet. I medeltal är depositionen på landyta ca 6 kg kväve per hektar och år. På vattenyta (hav och sjöar) deponeras i medeltal ca 4 kg kväve per hektar och år. Deposition över 10 kg per hektar förekommer i de centrala delarna av Stockholm och längs de mest trafikerade vägarna. Den totala depositionen inom Stockholms län år 2015 är beräknad till ca 6 900 ton kväve, varav ca 4 000 ton deponeras på land och ca 2 900 ton på vattenyta. Torrdepositionen står för drygt 40 % av den totala depositionen i länet.Både beräkningarna med SMHI-Airviro gaussmodell och SMHI Sverige-systemet är behäftade med stora osäkerheter. För att minska dessa osäkerheter har den modellerade depositionen jämförts med uppmätt deposition vid stationer inom Krondroppsnätet samt Stockholm Stads mätstation vid Kanaanbadet i Stockholm.Jämförelse mellan modellerat kvävenedfall och uppmätt kväve i mossaDet modellerade kvävenedfallet jämfördes även med resultat från provtagning av kväve i mossa i Stockholm län år 2015. Resultaten från provtagning i mossa fås som mg N per kg mossa alternativt som viktprocent kväve i mossan. För att kunna jämföra mossmätningarna med modellerat kvävenedfall räknades viktprocent kväve om till kg N/ha/år enligt Harmens et al., 2011: kväveinnehåll i mossa (%) = 0,62 + 0,067 * kvävenedfall (kg/ha/år). Denna metod innehåller stora osäkerheter. Jämförelsen visade på låg korrelation mellan modellberäknad totaldeposition av kväve och uppskattad uppmätt kväveinnehåll i mossa. Jämfört med mossmätningarna visade modellberäkningarna i vissa fall lägre, och vissa fall högre nedfall av kväve.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)
NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Regional miljöövervakning
Regional
Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd
Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd
Bara naturlig försurning
Natural Acidification Only
Zero Eutrophication
Ingen övergödning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Eneroth, Kristin ...
Om ämnet
NATURVETENSKAP
NATURVETENSKAP
och Geovetenskap och ...
och Miljövetenskap
Delar i serien
Av lärosätet
Naturvårdsverket

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy